Vid den fruktansvärda branden på Järnvägsgatan 17 i Helsingborg i december 2025 raserades detta vackra och tidstypiska hus, byggt 1876–77. Huset ingick i det boulevardstråk som omfattar dessa byggnader.
Fasaden kunde inte bevaras på grund av brandskadorna. Men den skulle kunna återuppbyggas om viljan fanns. I stället kommer staden nu att ytterligare förfulas med ännu en missprydande fasad.
Enligt gällande lagstiftning får inte vi som inte bor i områdets närområde uttala oss om eller påpeka det olämpliga i denna förfulning och nedtrampning av stadens kulturella värden. Vi anses inte kvalificerade på grund av några kilometers avstånd till objektet. En tolkning som skulle kunna inrymmas i områden som inte på samma sätt som stadens centrala delar utgör det offentliga rummet. Alla stadens medborgare rör sig till och från stadens centrala delar och i det offentliga rummet. Därmed påverkas de också av stadens förfulning.
Både Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen gör denna tolkning av lagstiftningen.
Detta gör att de flesta av stadens medborgare diskvalificeras från att värna de kulturella värdena i stadens centrala delar. Återuppbyggnad av fasader och delar av städer har förekommit under hela efterkrigstiden (efter andra världskriget) i Europa med hjälp av fotografier och gamla ritningar. Warszawas gamla stad utgör ett av de främsta exemplen, då staden ödelades efter nazisternas härjningar.
Här finns en möjlighet för stadens progressiva krafter att genom lagstiftning åstadkomma en förändring vid en eventuell valvinst.
Folke Bengtsson
Kultur- och historiskt intresserad medborgare, Helsingborg.