I en tid av snabb förändring behöver vi inte bara lära oss nya saker – ibland måste vi också avlära. Att avlära handlar inte om att passivt glömma något, utan är en aktiv handling som går ut på att släppa taget om kunskap, vanor, arbetssätt eller föreställningar som inte längre är giltiga. Vetenskapen är en ständigt pågående process och i takt med att ny kunskap tillkommer blir tidigare ”sanningar” ibland förlegade, och då behöver vi kunna tänka nytt och anpassa oss.
När barnen kommer hem från skolan och säger att vårt solsystem har åtta planeter i stället för nio och att dinosaurierna faktiskt inte dog ut helt, behöver det inte betyda att lärarna nuförtiden är inkompetenta eller att våra barn har inlärningssvårigheter. I själva verket kan det handla om att det vi själva lärde oss i skolan inte längre är giltigt – att Pluto har omklassats till en dvärgplanet, och att forskning visat att vissa dinosaurielinjer överlevde massutrotningen och lever kvar som dagens fåglar. Och även om vi lärt oss att man ska skölja tallrikarna innan man stoppar in dem i diskmaskinen, eller att automatväxlade bilar är sämre för miljön, behöver inte detta representera eviga sanningar – med ny teknik förändras förutsättningarna.