Höga arbetsgivaravgifter är ett stort tillväxthinder i handeln. För att näringslivets största arbetsgivare ska kunna växa, anställa fler och stärka sin globala konkurrenskraft, är sänkta arbetsgivaravgifter nödvändigt – något som syns brett bland såväl väljare som i den senaste forskningen.
Det är inte bara företagen som efterfrågar sänkta arbetsgivaravgifter. Svensk Handel har, med hjälp av Infostat, undersökt vad väljarna tycker om de svenska arbetsgivaravgifterna. Resultaten är tydliga. 6 av 10 väljare anser att skatten på att anställa behöver återspegla motsvarande kostnad i jämförbara länder. Bara en av sju väljare är skeptiska till sänkta arbetsgivaravgiften för unga – en klar majoritet vill i stället att den tillfälliga sänkningen permanentas.
Svenska företag betalar nära 200 miljarder mer i arbetsgivaravgifter än sina konkurrenter i andra länder. För detaljhandeln innebär det merkostnader på nära 30 miljarder – varje år. Samtidigt behöver den svenska handeln hålla internationellt konkurrenskraftiga priser för att inte väljas bort av priskänsliga konsumenter. Resultatet blir annars att konsumtion och därmed företagande och jobb hamnar utomlands.
Det är lätt att förstå att det är en nära omöjlig ekvation i längden och att det skulle få stora effekter på svensk ekonomi och arbetsmarknad. Svensk Handel har därför under många år lyft arbetsgivaravgifterna som en av de viktigaste frågorna.
Motbevisad studie
Tyvärr tycks politiken inte ha en fullt uppdaterad bild av den senaste forskningen kring effekterna av sänkta arbetsgivaravgifter. Problemet går tillbaka till en 13 år gammal rapport från IFAU. Rapporten, som drog slutsatsen att sänkta arbetsgivaravgifter för unga är ett ineffektivt sätt att skapa nya arbetstillfällen, har senare motbevisats i en rad nyare studier.
Kort förklarat så undersökte IFAU endast ökningen av antalet jobb i den aktuella ålderskategori medan senare forskning också tittat på övriga effekter av arbetsgivaravgiftssänkningar, där fler arbetade timmar totalt i företagen är en viktig del. Ser man inte till helheten är det lätt att komma till fel slutsatser.
Sänkta arbetsgivaravgifter har nämligen många fördelar. De medel som frigörs kan användas till det som varje enskilt företag behöver. Det kan handla om nödvändiga investeringar i verksamheten, att förbättra erbjudandet för kunderna eller förstås att anställa fler. Lägre skatt på arbetskraft skulle också göra det lättare att exempelvis behålla eller till och med öppna en butik på landsbygden. Det fina i kråksången är att företagen själva får identifiera vad som skulle stärka deras kunderbjudande, konkurrenskraft och framtid. Det är i sig bra för svensk ekonomi och arbetsmarknad.
Oviljan att återinföra högre arbetsgivaravgifter för unga är kompakt och relativt jämnt fördelad över hela valmanskåren
Väljarna håller också med om att sänkta arbetsgivaravgifter skulle vara bra för Sverige. Den opinionsundersökning som Svensk Handel genomfört visar att endast 14 procent av väljarna anser att det är positivt att skatten på att anställa är högre än genomsnittet i jämförbara länder.
Sverige har vid flera tillfällen haft perioder med lägre arbetsgivaravgifter för unga. Den socialdemokratiska regeringen sänkte avgiften under pandemin och nu senast införde Tidö-partierna en tillfällig sänkning som gäller från 1 april i år till och med hösten 2027. Det är bra och helt i linje med vad väljarna tycker. Men väljarna – från båda blocken – vill att lägre arbetsgivaravgifter ska permanentas. Faktum är oviljan att återinföra högre arbetsgivaravgifter för unga är kompakt och relativt jämnt fördelad över hela valmanskåren, oavsett vilket politiskt parti man sympatiserar med.
Sverige är ett handelsland. Varannan svensk som har eller har haft ett jobb har någon gång jobbat i handeln. Vår bransch är näringslivets största arbetsgivare och därmed en avgörande jobbmotor för hela Sverige. För att vi ska kunna fortsätta skapa arbetstillfällen och skatteintäkter krävs dock långsiktigt hållbara och konkurrenskraftiga villkor.
Lägre arbetsgivaravgifter, i synnerhet för unga, har alltså starkt stöd såväl i modern forskning som hos svenska väljare. Det borde därmed inte behöva vara en politisk stridsfråga. Vi välkomnar gärna samtliga partier till ett bredare samtal om vad sänkta arbetsgivaravgifter innebär för våra handelsföretag och för såväl näringslivet som offentlig sektor. Vår dörr är alltid öppen.
Nina Jönsson, ordförande för Svensk handel
Sofia Larsen, vd för Svensk handel
Björn Lindblad, vd för Mio
Minna Carlberg, sales manager för Norden, H&M
Anders Gjörling, CFO, Ikea Retail Sweden
Anders Torell, vd, Coop