Detta är en kommentar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Det har blivit något av en sorgsen tradition: när våren övergår i sommar meddelar EU-kommissionen att man återigen måste utöka EU:s gemensamma brandbekämpningsflotta. I år har inte varit något undantag. 18 nya vattenbombningsplan ska beställas.
I Madridområdet i Spanien har undantagstillstånd utlysts på grund av okontrollerade bränder, och franska myndigheter har beordrat tusentals turister på den sydvästra Atlantkusten att lämna sina campingplatser och semesterhus.
Den totala markytan som hittills i år brunnit ner i EU-länderna är den näst största som någonsin uppmätts, enligt satellitdata från EU:s informationscenter för skogsbränder, EFFIS.
Samtidigt ökar EU-samarbetet kring släckningen för varje katastrofal brandsommar. Just brandsläckning har blivit en symbol för vad många skulle vilja att EU-samarbetet vore på alla områden: en uppvisning i medkänsla, hjälpsamhet och beslutsamhet.
På fredagen triggade Frankrikes president Emmanuel Macron EU:s civilskyddsmekanism, som är ett slags formellt rop om hjälp från andra länder vid naturkatastrofer. Svaret kom efter bara några timmar:
”Vi kommer snart att ha stöd från två kroatiska Canadair-flygplan, två portugisiska Air Tractors och två tunga Black Hawk-helikoptrar från Tjeckien och Slovakien”, skrev Macron på X på fredagsmorgonen.
Det är en enorm u-sväng från hur samarbetsviljan såg ut för bara några år sedan.
Under en middag i Madrid på hösten 2019 berättade EU:s kommissionär för krishantering, som då var cyprioten Christos Stylianides, för SvD om det mest plågsamma han någonsin upplevt.
– När elden härjade i Portugal sommaren 2017 ringde jag runt till alla EU-länder och bönade och bad om att de skulle sända brandflygplan och hjälp till Portugal, men ingen kunde. Antingen fanns det risk för egna skogsbränder hos dem, eller så hade de inte material att låna ut, berättade han nedstämt.
Över 100 personer dog i bränderna i Portugal det året. Stylianides bestämde sig för att försöka skapa ett solidariskt system för skogsbrandssläckning för hela EU.
Det skulle inte handla om en gemensam EU-brandkår, utan om att EU-länderna skulle ställa upp med brandflygplan, helikoptrar, personal och expertis till varandra när det behövdes.
På våren 2018 reste cyprioten till Sverige för att lobba för sitt förslag. Han fick ett svalt bemötande: vi hade ju inga skogsbränder i Sverige.
Bara några månader senare brann det i svenska skogar. Brandmän från totalt åtta länder – inklusive Polen, Frankrike och Italien – skyndade norrut för att hjälpa sina svenska kollegor.
Klippen på polska brandbilskortegen som applåderas och tackas längs med svenska vägar har etsat sig fast i minnet hos många som ett rörande tecken på europeiskt samarbete när det är som bäst.
Sveriges regering gjorde en U-sväng kring gemensamma brandinitiativ.
På sensommaren 2019 invigdes ”RescEU”, det gemensamma lagret av vattenbombningsplan och annan materiel som idag kan användas vid skogsbränder i hela EU och bortanför, på en militärbas nära Madrid. Sverige var ett av fem länder som först bidrog till lagret.
Under den varma brandsommaren i Sverige 2018 insåg man också behovet av att synka EU:s brandkårer bättre. Små, tekniska problem hade uppstått. De tyska brandslangarna gick till exempel inte att skruva på vattenkällor i Sverige, och olika länders brandmän använde olika radiofrekvenser, till exempel.
En fransk brandexpert började skissa på en handbok med EU-ländernas olika regler och materialskillnader – och bara två år sedan gavs en officiell sådan ut i smidigt fickformat av EU-kommissionen.
”Denna bok är tillägnad brandmän från olika länder som arbetar tillsammans”, lyder prologen.