Under rubriken ”Madonna visar kvinnor att de också får åldras” skriver Aftonbladets Lina Stenberg att ”Madonna inspirerar kvinnor att fortsätta leva trots att de inte längre är unga” (20/7). Hennes analys är att Madonnas hela karriär gått ut på att återuppfinna sig själv gång på gång och hennes nuvarande plastikopererade ansikte och glamourösa sportiga klädstil är den senaste versionen.
Hon skriver: ”Man kan ha åsikter om att Madonna är en slav under både patriarkatet och kapitalismen. Att det är sorgligt att hon lägger en sådan energi på yta och förnyelse. Men vem är egentligen i stånd att döma? Så har hon också gett ut ett av årets bästa album i Confessions II, under sommaren”.
Därmed ringar hon in de tre vanligaste åsikterna om Madonnas ansikte:
a) det är för sorgligt
b) det är ett resultat av misogyni
c) ingen har rätt till en åsikt i frågan, speciellt inte eftersom hon presterar bra i yrket.
Men Madonna visar inte att vi får åldras utan tvärtom, att vi är förbjudna att göra det.
Det stämmer att skälet till att Madonna fortfarande är relevant som artist är hennes förmåga att behålla kärnan i sitt artisteri och samtidigt förnya sig. Om det skrev jag i min recension av Mary Gabriels biografi om henne. Men varför i så fall förnya sig på just detta vis, genom att operera ansiktet? Det kräver en mer omfattande analys än att Madonna gör som hon vill.
För den rådande skönhetskulturen vill ständigt tala om för oss att det är kvinnans eget val att manipulera utseendet på vilket sätt hon nu har lust
I skönhetsvärlden har ord som ”age-defying”, ”age-delaying” och ”re-juvenating” ersatt det numera närapå förolämpande ”anti-age”. Man pratar om att ”åldras med värdighet”, att acceptera snarare än stå emot åldrandet.
Men allt är eufemismer för ”anti-aging”. Vad orden implicerar är att åldrandet ska ge intrycket av naturlighet och acceptans. Men inte att vi för den sakens skull ska sluta manipulera åldrandet med krämer, injektioner, dieter, kosttillskott och serum.
För den rådande skönhetskulturen vill ständigt tala om för oss att det är kvinnans eget val att manipulera utseendet på vilket sätt hon nu har lust. Det är till och med ett uttryck för egen agens. ”Jag gör det för min egen skull”.
Men alternativet, att helt avvika från att sminka sig, färga håret, raka benen, ta bort ansiktsbehåring, straffar sig i form av fördömanden. Sarah Jessica Parker fick grymma kommentarer efter publicerade paparazzibilder på sitt till synes makeupfria ansikte. Skådespelerskan Hannah Murray (”Game of thrones”) lade av med skådespeleriet för att hon knäcktes av kommentarerna om sin ökade vikt.
På frågan ”Varför inte sluta sminka/botoxa dig?” blir svaret inte sällan ”Jag vill se ut som mig själv”, ”Jag ser så trött/gammal ut annars”.
Flera är de åldrande kvinnor – tänk Helen Mirren och Andie MacDowell – som hyllas för att de vågar visa sin rätta ålder. Men med undantag för grått hår och några rynkor uppfyller de alla andra skönhetskrav: de är smala, vita, har perfekt hy. Det ligger mycket bakom hur de ser ut. Men vi ska gärna tro att det inte gör det.
Hon har leasat ut sitt åldrande till skönhetsindustrin
…till skillnad mot Madonnas icke-naturliga åldrande. Hon visar allt det vi försöker glömma. Hennes rigorösa träningspass är välkända, att hon genomgått smärtsamma och kostsamma operationer är uppenbart. Att hon inte försöker dölja det provocerar. Hon ser inte ut som en vanlig dam i sena 60-årsåldern för att hon inte är det. Hon är en produkt, både av musikindustrin och hela idén om det personliga varumärket och skönhetsindustrin.
Självklart får vi tycka något om det. För att inte göra det vore att köpa hela den haltande ”jag gör det för min egen skull”-retoriken rakt av och missa att vårt utseende alltid dikterats av produkter och teknologiska innovationer.
Den första massproducerade mascaran skapade en ny norm, precis som de första botoxinjektionerna. Att förstora läpparna var en gång skandalöst och tecken på dålig smak. Numera bygger folk som Kylie Jenner hela skönhetsimperium på sina överdimensionerade läppar.
Förvånande så kallar Madonna själv sitt ”kreativa val” av ett kosmetiskt modifierat ansikte för ett ”subversivt ställningstagande mot patriarkatet” på Instagram. Det tangerar idén om att Madonna visar att ”en äldre kvinna får åldras”, som Aftonbladet skriver. Men hon får ju inte åldras, hon har leasat ut sitt åldrande till skönhetsindustrin. Hon har ju till och med ett eget hudvårdsmärke som riktar in sig på just anti-aging.
Hon utmanar därmed inget patriarkat så mycket som drar nytta av det och säger att den som vägrar åldras vinner.