Stefan Sandelin var en forskare och lärare med stor bredd. Efter studier i litteraturvetenskap, engelska, filosofi och konsthistoria fick han som doktorand ett lektorat i skandinavistik vid universitetet i Hull. Slumpen gjorde att han där i biblioteket hittade en bok av Harry Martinson. Mötet med detta författarskap blev på olika sätt livsavgörande. Han har själv uttryckt att han förälskade sig i språkkonstnären Martinson. 1984 skulle Harry Martinson ha fyllt 80 år. Det fanns då flera goda skäl att uppmärksamma hans författarskap. I Olofström och Jämshög, Martinsons födelse- och hemort, bildades Harry Martinson-sällskapet. Det var inte förvånande att Stefan blev kallad och invald i styrelsen. Några år tidigare hade han återvänt till Lund och fortsatt sin lärargärning där.
Efter en inspirerande föreläsning vid sällskapets bildande, uppstod idén att ge ut ett urval av Martinsons efterlämnade dikter. Detta blev “Ur de tusen dikternas bok”, som kom ut 1986 med Stefan som redaktör.
Vid denna tid fanns inga av Martinsons böcker att köpa i bokhandeln. Stefan lyckades med styrelsen övertyga Bonniers, som varit Martinsons förläggare, att det var dags att ge ut dennes Samlade verk. Sällskapet fick ansvaret för att förbereda en nyutgivning. Stefans möte med Harry Martinson i Hull och vidare studier av hans författarskap gjorde honom som klippt och skuren för att bli redaktör för denna.
Utgåvan blev inte bara ett nytryck. Stefan fick också ansvaret för att i samråd med olika författare förse varje bok med en kommentar. Hans arbete
var ovärdeligt.Under åren 1997-2001 publicerades denna samlingsutgåva i tio band omfattande alla Martinsons tidigare verk. Till 100-årsminnet 2004 av hans födelse fanns böckerna tillgängliga vid alla arrangemang på akademier och bokmässor. Martinson blev återigen en uppmärksammad språkkonstnär.
Böckerna blev sällskapets ryggrad genom att under många år förse sina medlemmar med ett band i taget som årsbok.
Senare fick Stefan också ansvaret för att publicera "De tusen dikternas bok”, som omfattade ett större urval av Martinsons efterlämnade dikter. I förordet till boken skriver Stefan att man påminns ofta om poesins grunduppgift, den att skapa utrymme för reflektion och eftertanke.
Stefan blev som ung intresserad av naturen och var en aktiv fältbiolog i sin dåvarande hembygd, Kristianstad. I sin vänkrets blev han senare känd både som fågelskådare och naturfotograf. Han dokumenterade särskilt Lund med omgivningar (Höjeådalen) samt vid sommarstället på Landön och sammanställde flera fotoböcker.
Som lärare arbetade Stefan på AMU i Malmö och sedan på Komvux i Lund, där han fortsatte i flera år efter pensionsåldern.
Personliga möten och samtal med Stefan skapade en stämning av eftertänksamhet. Hans livsstil kunde nästan kännas Martinsonsk. Efter åren av gemenskap i Sällskapet blev mina besök i Lund sparsamma. Vänskapen och närheten fanns kvar. Vi är många som känner en stor saknad efter Stefan.
Göran Bäckstrand