Framför allt är det aktiefonder som lockar svenskarna. Sådana fonder utgör nästan 70 procent av den samlade fondförmögenheten, enligt färska siffror från Fondbolagens förening. Trots kaoset i världen uppgick nettosparandet i juni i alla slags fonder till 16,4 miljarder kronor. Ett tecken på att spararna är villiga att ta risk.
Hos svenskar i gemen verkar det finnas ett grundmurat förtroende för kapitalmarknaden och en insikt om att sparandet på börsen ger bättre avkastning över tid än sparkonto eller räntepapper.
Så är det inte i alla europeiska länder. De försiktiga tyskarna har till exempel en förkärlek för sparkonton. Där, och i andra EU-länder, är tusentals miljarder euro uppbundna i olika former av kontosparande. Tänk vad som skulle kunna åstadkommas om detta kapital i stället sattes i arbete på börsen.
I sin rapport om Europas bristande konkurrenskraft pekar Italiens förre premiärminister Mario Draghi på att EU behöver investera hundratals miljarder euro årligen för att kunna hävda sig mot Kina och USA.
”Det folkliga svenska aktiesparandet är en succé som väcker avund i andra EU-länder.”
Stora mängder kapital behövs också för att rusta upp försvaret och hålla liv i den gröna omställningen. En förutsättning för att lyckas med detta är dynamiska värdepappersmarknader där företagen kan ta in kapital.
Att svenskar som inga andra européer sparar i aktier, antingen direkt eller via fonder, är resultatet av decennier av reformer som går tillbaka till dåvarande ekonomiminister Gösta Bohmans (M) skattesparfonder 1978. Det som kanske mer än något annat har varit välgörande för svenskarnas aktieintresse är investeringssparkontot, ISK. Sparformen har förenklat beskattningen och administrationen av värdepappersaffärer dramatiskt.
Bara under de senaste två åren har nästan en halv miljon svenskar öppnat ett ISK. Totalt finns i dag 4,2 miljoner sådana konton. Det tyder på att regeringens uppmuntrande åtgärder har fått effekt. Från och med i år är sparande upp till 300.000 kronor skattefritt, jämfört med tidigare 150.000 kronor.
Det folkliga svenska aktiesparandet är en succé som väcker avund i andra EU-länder. Polen har kopierat ISK-modellen. I Bryssel lyfts Sverige fram som ett föredöme när det gäller att kanalisera hushållens besparingar till tillväxtskapande investeringar. De senaste tio åren har över 500 bolag noterats i Stockholm, mer än det sammanlagda antalet börsnoteringar i Spanien, Tyskland, Nederländerna och Frankrike.
Men det saknas inte hot mot det svenska aktieundret, vilket är angeläget att påminna om när valet är mindre än två månader bort. De tre vänsterpartierna verkar inte vilja se sambandet mellan aktiesparande och tillväxt och går till val på att beskatta kapital hårdare.
Den höjda beloppsgränsen för att slippa skatt på ISK är i fara om de rödgröna bildar regering. Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill sänka gränsen till 50.000 kronor. Socialdemokraterna vill höja skatten för den som har stora belopp på sitt ISK. Partiet föreslår att gränsen ska dras vid 3 miljoner kronor.
Att ISK-beskattningen kan ändras riskerar att skapa osäkerhet. Hur skulle en försämring av skattereglerna till exempel påverka alla egenföretagare som själva sparar till sin pension? Förutsägbara skatteregler är viktiga för småsparare och alla andra aktörer i ekonomin.
Sparande på börsen är inte bara en folkrörelse i Sverige, det är en superkraft som bör vårdas av politiker i alla läger.