Vården saknar personal och teknikföretag tvingas tacka nej till uppdrag eftersom de inte kan rekrytera. Sverige står inför ett växande problem som hotar både välfärden och tillväxten: bristen på rätt kompetens. Samtidigt lämnar varje år studenter högskolan för en arbetsmarknad där deras utbildning inte alltid matchar efterfrågan. Nu ser Tidö-regeringen till att vi gör något åt det här.
Högre utbildning ska ge människor möjlighet att tänka fritt, fördjupa sig, byta bana och växa som individer. Samtidigt ska den också bidra till att Sverige klarar viktiga samhällsuppgifter. För oss står bildning och samhällsnytta inte i motsats till varandra.
I dag finns det dock en obalans där vissa utbildningar fortsätter ges i samma omfattning trots begränsade arbetsmarknadsutsikter, medan andra, inom exempelvis vård och teknik, inte byggs ut i tillräcklig omfattning. Arbetsgivare vittnar om svårigheter att rekrytera rätt kompetens, samtidigt som människor som vill arbeta inte hittar jobb som motsvarar deras utbildning. Detta är i grunden ett matchningsproblem.
”Fler utbildningar av hög kvalitet ska svara mot samhällets och arbetsmarknadens behov av kompetens.”
Socialdemokraterna har under sina år i regering, inte minst under pandemin, drivit fram en kraftig utbyggnad av högre utbildning. Samtidigt har kvalitetssatsningarna lyst med sin frånvaro. Sverige befinner sig i ett svårt läge med utdragen lågkonjunktur och hög arbetslöshet, men svaret kan inte vara att parkera unga i föreläsningssalar. Den socialdemokratiska expansionslinjen riskerar att leda till att människor luras in i år av studier, med stora lån, där utbildningen i slutändan inte matchar behoven.
Regeringen tillsätter därför en utredning som ska se över hur lärosätenas utbud av utbildningar bättre kan svara upp mot arbetsmarknadens behov. Fler utbildningar av hög kvalitet ska svara mot samhällets och arbetsmarknadens behov av kompetens, samtidigt som möjligheterna till bildning fortsatt ska vara goda och lärosätenas autonomi värnas. Regeringens roll ska vara att sätta ramar, inte att detaljstyra.
Den lokala kunskapen och dialogen med arbetsgivare är avgörande för att utformningen av utbildningsutbudet ska bli så träffsäker som möjligt. Redan i dag ska lärosätena ta hänsyn till arbetsmarknadens behov, men utvecklingen visar att det finns skäl att se över om dagens styrning fungerar tillräckligt väl.
De senaste åren har regeringen lagt om kursen genom att prioritera resurser till undervisningens kvalitet och höja ersättningsnivåerna inom flera utbildningsområden. Mer behöver dock göras. Därför tar vi nu ett helhetsgrepp kring frågan och ser över utbildningsutbudet i sin helhet.
Men högskolan är mer än en kompetensfabrik. Vi anser att högre utbildning är större än arbetsmarknadens behov här och nu. Universitet och högskolor har ett bildningsuppdrag som är avgörande för ett fritt och demokratiskt samhälle, och så ska det fortsätta vara. Studenter ska inte enbart förberedas för ett specifikt jobb, utan för ett liv i ett demokratiskt samhälle.
”Det handlar inte om att välja mellan bildning och nytta.”
Bildning ger perspektiv, kritiskt tänkande och förmågan att hantera komplexa samhällsutmaningar. Det är värden som inte kan mätas enbart i anställningsgrad, men det betyder inte att högskolan kan vara helt frikopplad från de stora kompetensbehov som finns i samhället.
Utredningens uppdrag är alltså inte att ge förslag på hur vi kan göra om högre utbildning till enbart en arbetsmarknadsinsats, utan att hitta en bättre balans mellan bildning, kvalitet och arbetsmarknadens behov. Därför kommer utredningen också beakta att möjligheterna till bildning fortsatt ska vara goda.
Det enda vi med säkerhet vet om samhällsomvandlingen är att den alltid fortgår. Det går aldrig att exakt förutse vilka yrken som kommer att efterfrågas. Digitalisering, klimatomställning och teknikutveckling förändrar arbetsmarknaden i snabb takt. Styrningen av utbildningsutbudet måste därför vara framåtsyftande och tillräckligt flexibel för att hantera nästa strukturomvandling.
Det handlar inte om att välja mellan bildning och nytta. Det handlar om att bygga en högskola som gör båda delarna bättre, som ger människor större frihet, stärker Sveriges konkurrenskraft och ser till att välfärden har den kompetens som krävs. Högre utbildning ska öppna dörrar, inte återvändsgränder.
Lotta Edholm (L), gymnasie-, högskole- och forskningsminister
Erik Slottner (KD), civil- och digitaliseringsminister
Parisa Liljestrand (M), kulturminister