Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
DEBATT | DJURVÅRD
Under det senaste decenniet har den svenska veterinärmarknaden genomgått en dramatisk förändring. Veterinärpriserna och som följd även försäkringspremierna har stigit mycket och snabbt, vilket har försatt allt fler djurägare i en ekonomiskt utsatt situation. Många har i dag inte råd att ta sitt djur till veterinären.
Mellan 2020 och 2025 ökade försäkringspremierna med 37 procent samtidigt som veterinärpriserna steg med över 55 procent. Blickar vi längre tillbaka kan vi se en dramatisk prisstegring med start redan 2011, när riskkapitalet klev in i branschen. Allt fler djurägare tvingas i dag skjuta upp behandlingar, avstå från försäkringar, skuldsätta sig eller i värsta fall avliva sitt djur av ekonomiska skäl. Situationen vi fått är inte bara är en plånboksfråga – det är också en växande djurskyddsfråga.
Försäkringsbolagen har höjt sina premier i takt med prishöjningarna. När premier och självrisker höjs år efter år skapas en självförstärkande spiral. Resultatet blir att djurägarna betalar mer åt två håll samtidigt – både genom veterinärnotan och till försäkringsbolaget.
Veterinärmarknaden skiljer sig från de flesta andra konsumentmarknader. När ett djur blir akut sjukt kan djurägaren sällan avstå vård, vänta på ett bättre erbjudande eller jämföra priser. Behovet är ofta akut samtidigt som kunskapsövertaget ligger hos vårdgivaren. Detta innebär att de normala konkurrensmekanismer som annars pressar priser och stärker konsumentens ställning fungerar sämre.
Marknaden har blivit alltmer koncentrerad och ett fåtal stora aktörer dominerar i dag veterinärvården. Och Sverige sticker ut … i andra länder ser det inte ut så här. Försäkringsbolagen har med rätta pekat på att kostnadsutvecklingen inte enbart kan förklaras av mer avancerad vård. Bristande transparens, oförutsägbarhet och marknadskoncentration är också viktiga delar av problemet.
Riskkapitalbolagens affärsmodell bygger på tillväxt, uppköp, marknadskoncentration och avkastning till ägarna. De två dominerande kedjorna som köpt upp marknaden i Sverige har ägare med tydliga vinstkrav. En betydande del av vinsten rullas vidare i nya investeringar utomlands vilket gör att bolagen kan undvika beskattning. Svenska överpriser finansierar alltså expansion utomlands, på svenska djurs bekostnad.
När dessa drivkrafter möter en marknad där konkurrens och konsumentens valmöjligheter redan är begränsade leder det till högre kostnader och minskad tillgänglighet för djurägarna. Ytterligare en konsekvens har blivit att människor i branschen mår psykiskt dåligt. Veterinärer och djursjukvårdare känner sig pressade mellan vinstkrav från ägare och djurägarnas frustration.
En väl fungerande veterinärmarknad är inte bara viktig för djurägarna. Den är också en förutsättning för ett starkt djurskydd, en livskraftig häst- och lantbruksnäring och för de stora värden som djur skapar för människors hälsa, gemenskap och livskvalitet.
Politiken har ett ansvar att säkerställa att marknader fungerar, att konkurrensen är sund och att konsumenterna har tillgång till tydlig information. Frankrike har sedan länge en lagstiftning som innebär att veterinärkliniker till övervägande del ska ägas av legitimerade veterinärer. Det är ett exempel på hur politiken kan utforma regelverk för att påverka marknadens strukturer.
Regeringens fokus på pristransparens är ett viktigt första steg, men transparens räcker inte. För att skapa en långsiktigt välfungerande veterinärmarknad behöver politiken analysera marknadskoncentrationen, försäkringssystemets påverkan och samspelet mellan försäkring, vårdval och prissättning.
Vi uppmanar politiken att genomföra reformer:
• Ökad pristransparens och tydligare kostnadsinformation.
• Fördjupad analys av marknadskoncentration och ägarstrukturer.
• Granskning av försäkringssystemets påverkan på prisutvecklingen.
• Stärkt tillsyn av konkurrensförhållandena.
• Fler utbildningsplatser för veterinärer och djursjukskötare genom statliga satsningar.
• Stärkt offentlig veterinär kapacitet genom Distriktsveterinärerna.
Målet är inte att motverka investeringar eller utveckling. Målet är att säkerställa att veterinärmarknaden fungerar långsiktigt, transparent och i djurägarnas intresse.
Oskar Fredrik Renvall
Analytiker inom finans- och marknadsfrågor
Författare till rapporten Veterinärmarknaden i Sverige – behov av reformer
Ulrika Fåhraeus
Hästsportjournalist, debattör och författare