När testpersonerna i en ny amerikansk studie fick lyssna omväxlande på mänskliga och på AI-genererade röster, utan att veta vad som var vad, föredrog många lyssnare AI-inläsningen, rapporterar Variety.
Storytel erbjuder redan sina användare en funktion som gör det möjligt att växla mellan att lyssna på en mänsklig inläsning och en AI-genererad röst på vissa titlar. Ändå är ljudboksjättens hållning glasklar: AI ska inte ersätta inläsare.
– Och det vi ser är att i de fall där vi har ”voice switcher” är det runt 90 procent som väljer den mänskliga rösten, säger Helena Gustafsson.
Enbart korta uppläsningar
Innehållschefen tar den amerikanska studien – för övrigt beställd av ett AI-ljudboksföretag – med en nypa salt. Framför allt då testpersonerna enbart fick lyssna på korta uppläsningar.
– Alla undersökningar där man jämför eller tittar på korta ljudklipp med AI-röster får höga ratings. Det är vid användandet av AI-röster för hela ljudböcker som lyssnarna brukar reagera eftersom en AI-röst inte kan återge samma dynamik och tonalitet.
Det innebär inte att Storytel är emot AI-inläsningar. Tvärtom tror Helena Gustafsson att förlagsbranschen kommer att gynnas av att den mindre kostsamma AI-metoden möjliggör att även böcker som inte förväntas locka en stor lyssnarskara kan bli ljudböcker.
– På den svenska marknaden gäller det framför allt fackböcker. Om man genom AI-inläsningar kan få ett segment som i dag inte är populärt att bli populärt kan man i efterhand läsa in de böcker som blivit framgångsrika med en mänsklig röst.
Klona skådespelare
En annan väg att gå är att AI-klona omtyckta uppläsares röster, vilket Storytel gjort med skådespelaren Stefan Sauk samt Sune-författaren Anders Jacobssons röster. Den sistnämnde ”av nöd”, då han efter att ha drabbats av en stroke inte kunnat läsa in ungdomsromanerna som är starkt förknippade med hans röst.
Om vi blickar framåt fem år, hur många ljudböcker tror du är inlästa av AI?
– Som uppläsare skulle jag inte känna mig hotad, men AI-rösterna är här för att stanna och kommer att bli fler. Det som avgör till vilken grad är inte tekniken i sig utan hur diskussionen i samhället ser ut och hur lagstiftningen utvecklas.