Europa fortsätter att brottas med en sommar präglad av återkommande värmeböljor. I flera italienska städer råder just nu röd värmevarning, den högsta nivån. Varningen gäller främst i södra Italien samt på Sicilien och Sardinien. I sydöstra Spanien, där många svenskar befinner sig, varnas det för temperaturer över 40 grader. I Murcia väntades 44 grader på torsdagen.
När värmen slår till är äldre bland de mest utsatta. Under den europeiska värmeböljan i slutet av juni registrerades över 10 000 fler dödsfall än normalt. Mer än 9 000 av dem var personer över 65 år, enligt Reuters.
Samtidigt förbereder sig Sverige för varmare klimat. Regeringen inför därför krav på en maxnivå för hur hög temperaturen får vara på boenden för äldre och boenden för personer med funktionsnedsättning. Folkhälsomyndigheten får i uppdrag att sätta den nivån.
– Man behöver dricka även om man inte känner sig törstig. Som anhörig kan man behöva hjälpa äldre att svalka sig, även om de själva inte upplever att de är varma, säger Elin Andersson, utredare vid Folkhälsomyndigheten.
Även små barn är sårbara eftersom de har svårare att reglera temperaturen. Personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar kan också löpa ökad risk vid extrem värme, menar hon.
Beslutet kommer efter att värmeböljor blivit vanligare och intensivare i Europa, men även i Sverige. I slutet av juni steg temperaturen till 44,3 grader i sydvästra Frankrike, samtidigt som delar av Spanien hade temperaturer över 40 grader. Europa har i år drabbats av tre intensiva värmeböljor som följt tätt på varandra, enligt Reuters.
Enligt Elin Andersson är värmeböljor den klimatrisk som väntas få störst påverkan på människors hälsa.
När det kommer till Sverige
I Sverige har vi goda möjligheter att anpassa oss till ett varmare klimat, enligt henne.
– Vi är ett rikt välfärdsland och har alla möjligheter att skydda oss mot värmeböljor.
Sverige har anpassat sig för att klara kyla, nu behövs anpassningar för att klara höga temperaturer och Folkhälsomyndigheten har arbetat med beredskapen för värmeböljor i tio år, enligt henne.
Hon lyfter fram fler träd och grönområden, markiser och anpassad ventilation som åtgärder för att minska riskerna när hettan slår till.
Runt om i Europa försöker myndigheter ligga steget före värmen. Flera länder har infört åtgärder för att minska risken för dödsfall när temperaturerna når farliga nivåer.
WHO uppskattar att antalet värmerelaterade dödsfall i Europa 2023 skulle ha varit omkring 80 procent högre utan de anpassningsåtgärder som redan fanns.
När temperaturen stiger gör många svenskar ett vanligt misstag.
– Det vanligaste misstaget är att man öppnar fönster och vädrar mitt på dagen. Det känns skönt för stunden, men då släpper man in värmen i bostaden, säger Elin Andersson.
Resultatet blir att värmen lagras och att det förblir varmt inomhus långt efter att temperaturen ute har sjunkit.
– Så var det bland annat i Stockholm 2018. Det var jättevarmt inne i innerstan långt efter att det blivit svalare utomhus.
Därför är rekommendationen att vädra på kvällen när det blir svalare.
Förberedelserna är avgörande
Kommuner, vårdboenden och fastighetsägare bör planera för värmeböljor innan de inträffar genom att ta fram rutiner, utbilda personal och se över lokalerna.
Extrem värme kan sammanfalla med störningar i elförsörjningen. Därför behövs också enklare sätt att svalka sig: skugga, parker, svala duschar och bad, enligt Elin Andersson.