Avtalet mellan USA och Saudiarabien innebär förvisso en vinst för båda parterna. USA får in en drös med amerikanska bolag som ska hjälpa till att bygga två kärnreaktorer. Saudiarabien når ett mål som sattes för många år sedan: egen civil kärnkraft.
Men är det en vinst för regionen som helhet, eller banar det väg för ännu mer spridning av kärnvapen på sikt?
– Villkoren för det här avtalet är det som oroar många, säger Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.
Det handlar bland annat om icke-spridningsavtalet, det så kallade NPT eller Treaty on the Non-Proliferation of Nuclear Weapons. Konceptet är i grunden enkelt. Kärnvapen, och all kunskap kring det, får inte spridas.
Bedriver man kärnkraftverk så tar man ett steg närmare egen anrikning av uran. Höganrikat uran är det som kan användas i kärnvapen, även om processen dit är komplex. Anledningen till inspektioner är enkel, man kontrollerar att uran inte anrikas till den grad att det kan användas i vapen.
Farhågan är nu att oljejätten på sikt kan börja anrika sitt eget kärnbränsle i ett första steg.
Samarbeten med Ryssland och Kina
– Det finns ett stort mått av turbulens i regionen i dag, säger Engelbrekt.
I villkoren Saudiarabien träffat med USA, är det särskilt en punkt saudierna sagt nej till. Dörren ska vara stängd för internationella organisationer, som IAEA, när det gäller inspektioner.
Och det är här det skiljer sig.
– Obama-administrationen skrev ett kärnenergiavtal med Förenade arabemiraten. Men det avtalet hade betydligt fler begränsningar när det gäller till exempel anrikning, säger Kjell Engelbrekt.
2015 var den geopolitiska verkligheten för Saudiarabien en annan. Landets strategiska kalkyl pekade på en ambivalent relation till USA, vilket Totalförsvarets forskningsinstitut tidigt noterade i en analys.
Samma år hade Saudiarabien diskussioner med Ryssland gällande samarbeten inom försvarsmateriel och kärnenergi. Men den ryska militära interventionen i Syrien satte stopp för en djupare allians.
Däremot har Kina funnits med i bilden hela tiden, de två har signerat avtal inom försvar, säkerhet och energi, enligt Totalförsvarets forskningsinstitut.
Det är väl känt att Saudiarabien haft för avsikt att låta bygga 16 kärnkraftverk innan 2030. Den första skulle vara igång redan för fyra år sedan.
“Saudiarabiens kärnenergiprogram är alltså ambitiöst, men är i sin linda”, konstaterade FOI för flera år sedan.
Men någon ny reaktor är inte i drift.
– När man tyckt att förhandlingarna med USA inte gått framåt så har man haft den här typen av sonderingar med ryssar och kineser, säger Engelbrekt.
Personliga intressen
USA sätter samtidigt ny press på Saudiarabien, med kärnenergiavtalet i ena vågskålen. Under torsdagen rapporterade CNN att Trump kräver att landet skriver under det så kallade Abrahamavtalet, för att normalisera relationen till Israel.
Att USA kliver in på offensiven i Saudiarabien just nu bedöms snarare vara en del av en större strategi – för vissa. Att man struntar i standardprocedurerna kring icke-spridningsavtal ger en samtidigt en signal.
– Det visar att den här amerikanska administrationen inte är särskilt intresserad av internationella arrangemang, av FN-systemet och den typen av kontroller, säger Engelbrekt.
– Man tänker bilateralt i första hand. Det är så man bygger sina relationer. Sen är det ju väldigt mycket relationer mellan personer.
Avtalet har väckt reaktioner i USA. Flera bedömare och politiker som amerikanska medier citerat oroas av den nya riktningen för saudierna, där USA trycker på i bakgrunden.
Henry D Sokolski driver organisationen ”Nonproliferation Policy Education Center” i Washington.
”Att ge Saudiarabien rätt att tillverka kärnbränsle efter det som Iran har gjort är som att försöka släcka en brand med fotogen”, säger han till New York Times.
När USA:s utrikesminister Marco Rubio mötte reportrar fick han frågor om avtalet. Rubio sa att USA aldrig skriva under något avtal med något land i världen, som riskerar mer spridning av kärnvapen, rapporterar Wall Street Journal.