De så kallade mellanårsvalen brukar också uppfattas som en mätning av stödet för den sittande presidenten. Trump är inget flöte för sitt parti. 55 procent ogillar hans presidentskap och 59 procent tycker att landet är på väg åt fel håll. Särskilt kriget mot Iran är ett sänke för honom.
I de sammanlagda opinionsmätningarna leder Demokraterna i valen till senaten och representanthuset.
”I förra veckan kom en stark signal om hur Trumps sabotage av valet kan komma att se ut.”
Mycket står på spel för Trump. Om Republikanerna förlorar sina majoriteter minskar presidentens möjligheter att få igenom sin politik och öppnar för juridiska åtgärder och misstroendeförfaranden.
Men Trump är som bekant en president som inte respekterar val som går honom emot. USA:s ålderdomliga och omständliga valsystem öppnar för misstro – presidentvalet år 2000 avgjordes i domstol – och det utnyttjar Trump maximalt. Han har inte erkänt valförlusten 2020 och mycket tyder på att han inte kommer att erkänna några förluster i november.
I förra veckan kom en stark signal om hur Trumps sabotage av valet kan komma att se ut. Den 17 juli höll presidenten ett dramatiskt tal till nationen där han presenterade ”chockerande svagheter i USA:s valsystem” samt ”bevis” för att Kina manipulerade valet 2020, att Kina samlat in namn, adress, telefonnummer och partitillhörighet för 220 miljoner väljare, att Kina betalat journalister för att skriva negativt om Trump, att valet i Michigan fuskades bort och att USA:s underrättelsemyndigheter har deltagit i en mörkläggningskampanj. Samtidigt som han talade publicerades ett antal dokument på Vita husets hemsida som enligt Trump bevisar hans sak.
Han sa att Kina kan hacka landets rösträkningsmaskiner, att vi aldrig kan låta det hända igen och att kongressen måste godkänna ett antal förslag om stramare kontroller vid valurnan, kallat ”Save America Act”.
Trump har tidigare vidtagit drastiska åtgärder med hänvisning till nationellt nödläge. Hans utpekande av Kina som ett hot mot valets integritet gör det möjligt för presidenten att vidta skyddsåtgärder mot främmande makt. Han kommer troligen att försöka använda ICE-agenter och Nationalgardet för kontroll av väljare i vallokalerna, av rösträkningen och göra allt för att underkänna och misstänkliggöra valresultat som inte är till hans fördel. Den mobb som dömdes för stormningen av kongressen i januari 2021 är släppt ur fängelse och redo för nya uppgifter.
Den amerikanska demokratins kris är ytterligare en stress för Europa. Om allt sätts på spel ännu en gång och om institutionerna är svagare än de var efter upploppen 2021 riskerar den akuta eftervalskrisen att bli utdragen. Då gäller det att hålla sig till några viktiga linjer.
Den första är att inte avbryta relationer med USA. Den amerikanska demokratin har varit den viktigaste partnern för Europa under två sekler. Trumps första period avlöstes av en normal amerikansk administration. USA har gång på gång räddat den europeiska demokratin. Vi är skyldiga att rikta relevant kritik men stå fast och stödja de delar av amerikanskt samhällsliv som kommer att bygga upp demokratin igen.
Den andra är att inte importera Trumps delegitimering av demokratiska val och processer. Alla seriösa politiska krafter måste bemöda sig om att stärka legitimiteten i val och respektera sina motståndare. Demokrati är inte bara formella regler utan också centrala normer, mer eller mindre uttalade. Den typen av retorik som till exempel svenska S använde före och efter valet 2022 var ett klart försök att delegitimera oppositionen och den nya regeringen. Ett annat exempel är vårdslösa och politiserade varningar från akademiker och intellektuella som hävdar att demokratin är hotad av helt legitima politiska förslag som de ogillar.
Den tredje är att slå vakt om integriteten i vår egen demokrati. Trump, hans vice president Vance och företagaren Elon Musk försöker med liv och lust påverka europeiska val till fördel för partier som står Maga-rörelsen nära. I Sverige har alla riksdagspartier tagit tydligt avstånd från den amerikanska presidenten och hans metoder så påverkansmöjligheterna i riksdagsvalet i september är små. Samtliga svenska partier är också tydliga motståndare till den ryska regimen. Det är en svensk demokratisk styrka som alla bör se och värna.