”Ge mig en dag av vindar och sol, vid stränder ljusa och klara, där tystnaden går i kullarnas gräs. Vid havet, vid Österlens dalar.”
Olle Adolphson skrev den mycket populära visan som ibland går under namnet ”Österlenvisan” på kort tid till tv-programserien ”Skåneland” där han medverkade sommaren 1965. Inspelningen skedde på Skepparpsgården i Haväng inte långt från hans eget torp Orelyckan.
Hans sista viloplats ligger nära Fritiof Nilsson Piratens mer kända liggande gravsten utan namn. Kyrkogårdsförvaltningen har satt upp skyltar med qr-koder med information om båda gravarna. De två kulturpersonligheterna träffades under sin livstid och Piraten hade i slutet av 60-talet tagit med sig Olle Adolphson och Sten Broman till Köpenhamn.
– Står man på Ravlunda kyrkogård så ser man ända till Haväng, platsen som Olle älskade, säger Börje Bengtsson.
Han bor i Skepparp och driver tillsammans med vissångaren Anders Anton Påhlsson kulturprojektet ”Älskade Olle” som gör arrangemang med anknytning till Olle Adolphsons skapande.
I slutet av 50-talet lärde Olle Adolphson känna och uppskatta naturen i trakten kring Drakamöllans naturreservat strax söder om Maglehem, tack vare sin gode vän Sven-Bertil Taube.
– Sven-Bertil skulle provfilma. Han hade en bekant, Christer Mörner, som köpt Drakamöllans gård och hade hästar. Sven-Bertil skulle dit och träna på att rida för rollen och frågade om Olle ville följa med, berättar Börje Bengtsson.
Olle Adolphson blev god vän med Christer Mörner som några år senare tipsade om att en liten gård i närheten var till salu. I cirka 20 år skulle visdiktaren komma att bo, helt eller delvis, på Österlen. Först på Orelyckan och senare på det större Björshus som han skaffade tillsammans med sin dåvarande sambo.
– Olle hade börjat älska trakten. Detta var ju hans andningshål. Det var lite hemlighetsfullt i Stockholm, man visste att han åkte ner till Skåne. Här skrev han ”Österlenvisan”, ”Nu är det gott att leva”, ”Mässan på svenska språket” och ”Konstnasaren”. Den här tiden präglade mycket av hans musik, med miljöer och människor. Han var sommarpratare i radio och berättade om miljöerna, berättar Börje Bengtsson.
Olle Adolphson dog den 10 mars 2004, 69 år gammal. Begravningen ägde rum i Maria Magdalena kyrka i Stockholm. Gravsättningen i Ravlunda skedde i april med de närmaste på plats. Två av sönerna hade kört kistan i en van ner till Skåne och på vägen stannat till bland annat vid hedlandskapet och Haväng för att deras pappa skulle få ett sista besök på platser han var fäst vid.
Olle Adolphson ville inte kremeras och begravdes i tredelad grå flanellkostym, och med utvald kulspetspenna och stålkam i bröstfickan.
Inbäddat innehåll
Inom kulturprojektet står i sommar en hyllningskonsert och vandringar i visdiktarens spår på programmet. I våras anordnades en konsert med visor och ”Mässa på svenska språket” i Södra Mellby kyrka och improvisationsteater med titeln ”Trubbel”.
– Visorna har ju lite försvunnit under många år och även Olle Adolphson. Men det blev mer inför 90-årsdagen och SVT-dokumentären. Man får ju bedöma det som att han fått ett uppsving. Vi uppskattar verkligen hans texter och försöker sprida de av Olles visor som är mindre kända, säger Börje Bengtsson och tillägger att man inom projektet har kontakt med Olle Adolphsons syskon.
– De uppskattar att vi gör det här, vi gör det med varsam hand.
Olle Adolphson 1934-2004
Visor i urval: ”Okända djur”, ”Trubbel”, ”Det gåtfulla folket”, ”Mitt eget land”, ”Balladen om det stora slagsmålet på Tegelbacken”, ”Gustaf Lindströms visa”, ”En glad calypso om våren”, ”Trettifyran” (svensk text till amerikanska originalet ”This Ole House”), ”Ge mig en dag” (Österlenvisan), ”Siv och Gunne”, ”Nu har jag fått den jag vill ha”, ”Älskar inte jag dig då”.
Övrig musik: ”Mässa på svenska språket”, uruppförd 1983.
Har också gjort: Översatt och gett en svensk form till barnprogrammet ”Fablernas värld”. Skrivit musik till barnprogrammet ”Från A till Ö”.
Se på svtplay.se/oppetarkiv: ”Vårkonsert med Olle Adolphson”
Inbäddat innehåll