Det ska bli omöjligt för män som slår kvinnor att bli medborgare i Sverige, meddelade Moderaterna i förra veckan.
Skriv upp det – det är ett vallöfte. Partiet vill dessutom att det som lite vagt kallas ”relationsbrott” alltid ska leda till utvisning. Det skulle innebära ytterligare skärpning av de redan skärpta regler som träder i kraft i september, som innebär att fler brott ska leda till utvisning vid fällande dom.
”Misshandlar man sin partner så väljer man bort att vara i Sverige”, säger migrationsminister Johan Forssell (M) om förslaget. Personer som döms för relationsbrott ska alltså dels utvisas, dels ”diskvalificeras” från möjligheten att bli svenska medborgare.
Diskvalifikationen ska gälla oavsett om brottet är preskriberat eller om straffet är avtjänat.
Principer om att brott kan sonas och människor bättra sig – strunt i dem. I alla fall vad gäller utlänningar, för förslaget gäller förstås inte de ”etniska svenskar” som utsätter kvinnor för samma våld. Ja, Forssell pratar i dessa termer:
”Problemet finns i alla samhällsgrupper, hos etniska svenskar, men vi vet att det finns män som upprätthåller en avskyvärd hederskultur som har mer gemensamt med medeltiden än Sverige 2026”, säger han och syftar på hedersproblematik i samband med våld i nära relation.
Men inga straffskärpningar för relationsbrott som begås av svenska medborgare föreslås alltså i samband med detta.
En fråga, då.
Hur stort är egentligen det problem Forssell vill lösa med detta medborgarskapsförbud?
Hur många personer har misshandlat sin partner, dömts till fängelsestraff, suttit av detta, utvisats med tidsbegränsat återreseförbud – och sedan kommit till Sverige på nytt, fått uppehållstillstånd igen, och därefter, så småningom, beviljats medborgarskap?
Om migrationsministern hade haft en siffra så hade han nämnt den.
Tröskeln för den som vill bli medborgare har ju dessutom redan höjts kraftigt. Risken att en kvinnomisshandlare som har utvisats återvänder till Sverige och blir medborgare framstår som försvinnande liten.
Mer symbolkaka, någon?
Men Moderaterna föreslår också ett stärkt skydd för kvinnor med uppehållstillstånd som lever med en man som slår eller förtrycker. Partiet vill se över om kvinnor vars rätt att vistas i Sverige är knuten till relationen med en man som slår eller förtrycker, kanske ska kunna få ett annat uppehållstillstånd, som arbetstillstånd.
Det är däremot ett utmärkt förslag. Dessa kvinnor är särskilt utsatta och det är samhällets ansvar att hjälpa dem ur deras beroendeställning, även om M kunde ha gått steget längre och föreslagit att dessa kvinnor borde få uppehållstillstånd i egen rätt redan från början. Och för den delen se över hela den urspårade utvisningspolitik som inte minst drabbat många kvinnor.
Men i stället för att rikta fokus mot konkreta åtgärder – hur dessa utsatta kvinnor i sin egen rätt ska kunna känna frihet och trygghet i Sverige – väljer Moderaterna nu att fronta sitt vallöfte med en luftpastej om medborgarskapsförbud.
Man kan nästan tro att tuffhet mot invandrare är viktigare för partiet än värnet av alla kvinnor som utsätts för våld. Vare sig mannen är av utländsk eller svensk härkomst.