Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
DEBATT | SÄKERHETSPOLITIK
Sverige har blivit ett av Europas tydligaste exempel på hur ett land snabbt kan ställa om sin försvars- och säkerhetspolitik. Vi har gått med i Nato, kraftigt ökat försvarsanslagen, blivit en av Ukrainas största militära bidragsgivare och påbörjat återuppbyggnaden av totalförsvaret.
Svensk försvarsindustri, med Saab i spetsen, spelar en allt viktigare roll för Europas säkerhet. Det är en historisk kursändring. Men mycket av det vi nu bygger handlar om att återställa förmågor vi en gång avvecklade. Nästa steg är något annat: att bygga det försvar som morgondagens hot faktiskt kräver.
Europa går in i en ny säkerhetspolitisk verklighet där vår förmåga att bära ett större ansvar för den egna säkerheten prövas. Avgörande blir därför inte längre hur mycket vi investerar, utan också hur snabbt investeringarna omsätts till operativ förmåga, teknologiskt ledarskap och långsiktig konkurrenskraft.
Kriget i Ukraina visar varför. Den avgörande konkurrensfördelen är inte längre störst försvarsbudget eller flest vapensystem, utan förmågan att snabbare utveckla, testa och omsätta ny teknik i praktiken. Den sida som snabbast kan observera, förstå, fatta beslut och agera skapar ett övertag, även mot en numerärt överlägsen motståndare. Militärstrateger har länge beskrivit detta genom OODA-loopen: Observe. Orient. Decide. Act. Ukraina har visat att teorin håller.
FOI drar samma slutsats i rapporten Militärteknik 2050: framtidens övertag avgörs av förmågan att snabbare utveckla, införa och använda ny teknik. Men OODA-loopen är inte bara en militär teori. Den beskriver också hur konkurrens fungerar i ett samhälle där förändringstakten ständigt ökar. De organisationer som snabbast kan förstå nya lägen, värdera alternativ och omsätta beslut i handling blir också de mest resilienta och konkurrenskraftiga.
Det är därför den svenska AI-debatten ofta missar målet. Fokus ligger fortfarande på produktivitet: hur många timmar som kan sparas. Men AI:s strategiska värde ligger inte bara i effektivisering, utan i bättre beslutsförmåga.
Nästa generation AI handlar om att ge organisationer ett informationsövertag: att identifiera mönster, simulera scenarier, prioritera handlingsalternativ och fatta bättre beslut under osäkerhet. Det är den typen av teknik som kommer att avgöra både framtidens försvar och framtidens konkurrenskraft.
Det nya kalla kriget pågår redan. Samtidigt pågår en teknologisk kapprustning som Europa fortfarande underskattar. USA och Kina tävlar om kontrollen över halvledare, AI-modeller, datainfrastruktur och beräkningskapacitet. Exportkontroller används allt oftare som geopolitiska verktyg och tillgången till avancerad AI blir i högre grad en säkerhetspolitisk fråga.
AI håller på att bli vad olja var under 1900-talet: en strategisk resurs som stater vill kontrollera. Den nation som utvecklar teknologin sätter spelreglerna. Den som enbart köper den riskerar att bli beroende av andra.
Det är ingen slump att Pentagon nu i allt högre grad kompletterar traditionella försvarsupphandlingar med investeringar i snabbväxande teknikbolag. Amerikanska beslutsfattare har insett att morgondagens militära övertag inte bara byggs i försvarsindustrin, utan i startup-ekosystemet. Marc Andreessen, medgrundare till riskkapitalbolaget Andreessen Horowitz, sitter numera i Pentagons Defense Policy Board, som ger strategiska råd till USA:s försvarsledning. Riskkapital har blivit ett säkerhetspolitiskt verktyg.
Något fundamentalt håller på att förändras. Säkerhetspolitik bedrivs inte längre enbart genom försvarsdepartement och försvarsmakter, utan i allt högre grad genom entreprenörskap, kapital och teknikutveckling.
Den insikten borde få konsekvenser även i Sverige. När andra länder tävlar om att bygga framtidens AI- och försvarsekosystem räcker det inte att vara en framtida kund till den teknik som andra utvecklar. Vi måste skapa förutsättningar för att de mest innovativa företagen ska startas, växa och stanna här – och att kapital, spetskompetens och entreprenörer ser Sverige som den bästa platsen att bygga nästa generations försvars- och AI-förmågor.
Det kräver bland annat konkurrenskraftiga incitamentsstrukturer, tillgång till riskkapital och långsiktiga spelregler som ger företag möjlighet att investera och växa. Erfarenheterna från Norge visar hur snabbt förändrade ekonomiska villkor kan påverka var entreprenörer, investeringar och kapital väljer att etablera sig. När förutsättningarna försämras riskerar konsekvenserna att bli påtagligt kännbara för hela innovationssystemet.
OODA-loopen väntar inte. Den avgör inte bara vem som agerar först, utan vem som får forma framtidens spelplan. De som inte kan innovera i samma takt kommer att tvingas anpassa sig till andras villkor. FOI pekar ut riktningen: framtidens försvar kräver snabbare innovation, djupare teknisk kompetens och ett tätare samspel mellan stat, akademi och näringsliv. Den mest avgörande försvarsinvesteringen vi kan göra är därför att stärka vår innovationskraft. För i en tid där teknik och geopolitik smälter samman, är försvarspolitik också näringspolitik.
Evelina Anttila
Grundare Nordan AI