Samtidigt som israeliska soldater lämnade tillbaka mark till libanesiska styrkor togs Libanons president Joseph Aoun emot av Donald Trump i Vita huset. Det blev ett hjärtligt möte. Men många av dem som kommer att vara med och forma framtiden för Libanon – och övriga Mellanöstern – kan snart sabba stämningen.
Joseph Aoun har inte ett enkelt uppdrag. Libanons president, den första efter ett långt maktvakuum i det komplexa lilla landet vid Medelhavet, måste ställa mycket tillrätta igen. Landets ekonomi har varit i fritt fall i flera år. Valutan är så svag att de flesta med möjlighet i stället använder dollar. Detta eftersom inga plånböcker är byggda för att bära runt på tiotusentals pund som dessutom bara räcker till en glass eller två.
Spänningarna i befolkningen är svårare än på länge. Den kristna befolkningen beskyller den shiamuslimska för att ständigt dra in landet i krig. Många shiamuslimer anser å sin sida att de kristna är svikare som hellre gör upp med ärkefienden Israel än ställer sig på Irans sida.
Dessutom är stora delar av södra Libanon sönderbombade, hela byar utraderade. Beiruts södra förorter ligger i spillror och vaktas av Hizbollahs milisstyrkor, som även ligger i bakhåll i södern. Milisgruppen vägrar lägga ned sina vapen.
Allt detta ska Joseph Aoun försöka ordna upp. Till sin hjälp har han en regering, som för första gången på länge drar åt ungefär samma håll. Aoun har lovat att ena landet, skapa en ny nationell gemenskap och avväpna alla grupper som inte tillhör den libanesiska armén.
Han vill också skapa fred med Israel, ett land som Libanon officiellt har varit i krig med sedan den judiska staten grundades 1948.
Som den första libanesiska presidenten på 17 år blev Aoun inbjuden till Vita huset. Samma vecka skulle Israels premiärminister Benjamin Netanyahu ha åkt till Washington, enligt uppgift i hopp om att träffa Trump före Aoun. Så blev det inte.
I stället fick Netanyahu sitta hemma i Israel och titta på bilderna som kablades ut från mötet mellan Aoun och Trump. Man kan tänka sig att det skar i Benjamin Netanyahu, som under de senaste två åren har skickat ut ett stort antal pressmeddelanden om sin ”otroligt nära relation” till Trump, att se de två männen skaka hand och utbyta vänligheter.
”Stundtals lät Trump nästan som en libanesisk politiker”‚ kommenterar den fransk-libanesiska tidningen L'Orient le jour.
– Libanon har behandlats illa länge i decennier. Vi kommer att hjälpa dem. Vi kommer att hjälpa dem mycket. Det är en ära att ha presidenten här, sade Trump.
Joseph Aoun, en tidigare arméchef med normalt sett mycket stram uppsyn, såg gladare ut än någonsin när han svarade:
– Jag vill verkligen tacka president Trump och hans team för detta historiska besök och för den historiska prestation vi tillsammans genomfört med det yttersta målet att få slut på fientligheterna mellan Libanon och Israel för alltid.
Precis innan de två männen inledde sitt godmodiga plirande mot varandra, fick den libanesiska armén tillbaka tre så kallade ”pilotzoner” av det israeliska försvaret. Detta är en del i avtalet som har förhandlats fram med hjälp av USA, som går ut på att Libanon ska bevisa att de kan avväpna och köra ut Hizbollah från områden, innan de får tillbaka fler.
Det hela beskrevs under mötet som en stor framgång.
Under tisdagen kom rapporter om att israeliska soldater hade skjutit mot de libanesiska i pilotzonerna. Enligt Israel var det varningsskott efter att libanesiska styrkor hade rört sig hundra meter utanför det som Israel anser vara de aktuella zonerna.
Det råder inte heller enighet om vad Libanon ska uppnå innan zonerna anses ”säkrade”.
Det största problemet är att den libanesiska armén är underfinansierad och inte har en chans mot Hizbollah utan internationell uppbackning. Detta framförde Aoun till Trump, men några löften utfärdades inte från amerikanskt håll. Trump sade heller ingenting om någon gräns för hur länge Israel ska tillåtas ockupera delar av Libanon.
Däremot sade han att han gärna kan ”prata” med Hizbollah, om Aoun skulle vilja det. Frågan om vad det skulle ha för effekt lyftes inte.
Det enda handfasta Libanon fick av Trump kom efter att mötet hade avslutats. Då skrev Trump i sociala medier att han har bestämt sig för att se till att alla amerikanska flygbolag tillåts upprätta direktflighter till Libanon ”så att amerikaner enkelt kan besöka detta underbara land”.
Ett glädjebesked för tiotusentals amerikan-libaneser. Tyvärr kan det snabbt skjutas i sank av motståndare till den gryende ”bromancen” mellan Aoun och Trump.
Och de är ganska många: i Hizbollahland, i Israel och i Iran.
Avtal mellan Israel och Libanon
Konflikten mellan Israel och Hizbollah blossade upp på nytt när den Iranstödda gruppen angrep Israel med missiler och drönare den 2 mars, två dagar efter att USA och Israel attackerat Iran. Efter Hizbollahs attacker svarade Israel med både flyg- och markattacker i vilka över 4 500 personer i Libanon har dött.
I slutet av juni kom Israel, Libanon och USA överens om ett ramavtal för fred. Libanons försvarsmakt ska enligt detta ta kontroll över de områden Israel evakuerar och därefter avväpna Hizbollah.
I takt med att den libanesiska staten återtar kontrollen över Hizbollah-områden ska Israel fortsätta sin evakuering.