– Vi har sagt att när vi styr då kommer Trafikverket behöva prioritera vägbelysningen på landsbygden, säger Anna-Caren Sätherberg, landsbygdspolitisk talesperson för partiet på en pressträff.
Trafikverket äger en tredjedel av den belysning som finns längs statliga vägar runt om i landet. Resten ägs av kommunerna där belysningen finns.
Har pausats
I våras pausade Trafikverket sin inventering av den belysning verket själva äger, samt beslut om nedmontering, efter protester från kommuner och boende.
Enligt Peter Jonsson, presskommunikatör på Trafikverket i den norra regionen, består pausen åtminstone året ut.
– Inget kommer att tas ned i år, säger Peter Jonsson och tillägger att arbetet, före pausen, hade kommit längst i Jämtland.
Många kan drabbas
Anna-Caren Sätherberg har ingen klar uppfattning om hur många byar eller platser totalt det handlar om i landet som berörs. Men hon utgår ifrån att det är riktigt många.
– Vad Trafikverket har uttalat sig om hemma hos mig i Jämtland är att det kan röra sig om 100 byar som kan släckas, säger Sätherberg.
– Det är ju ett sätt att se på landsbygden som inte är socialdemokratisk politik, det vill säga att landsbygdsborna inte ska ha lyse.
Trafikverket inventerar regelbundet belysningen i det det statliga vägnätet utifrån var resurserna gör störst nytta. Det handlar bland annat om hur trafikerad vägen är, vad trafiksäkerheten kräver på en plats samt om belysning och installationer är gamla och inte längre elsäkra.
- Vi plockar inte ner fungerande belysning, säger Peter Jonsson.
Många av de platser som kan bli aktuella för beslut om nedtagning har inte längre samma tätare trafik som när belysningen en gång sattes upp. Nedtagningspausen gäller inte belysning som har blivit en trafik- eller elsäkerhetsrisk.