Sommarpratskombon ”extremt framgångsrik människa ska berätta om sitt hemska liv” är lika svår att ro hem som en bra Jansson. För mycket av det ena och den blir såsig och slabbig, för mycket av det andra och den blir stabbig och salt.
Sebastian Ingrosso, känd bland annat från Swedish house mafia, inleder sitt ”Sommar i P1” med att berätta om hur omgivningen konfronterar honom med hans alkoholism. Beskrivningen av en pojke, sviken av sin pappa, som växer upp till ett liv av sunkigt minibarspimplande på hotellrum runtom i världen berör i sin sorglighet.
Visst blir det en del skryt om guldskivor och megaarenor och floskler som ”Jag räddades av musiken!” men det får man bjuda på när Ingrosso också berättar om hur han får så svår ångest på väg till en drömsemester med fru och barn att de vänder hem redan på mellanlandningen. Senare hittar han barnens teckningar av palmträd – av paradiset dit de aldrig kom – och inser vidden av sitt eget svek. Bilden är svår att värja sig mot.
Lägg till lite schyst musik och årets obligatoriska bidrag från klanen Ingrosso är i hamn, även om det inte är i nivå med Benjamin 2021.