Sedan den 1 juli i år kan den som vid upprepade tillfällen kränker eller skadar någon genom hot, tvång eller övervakning riskera ett fängelsestraff på upp till fyra år.
För att omfattas av lagen krävs att handlingarna sammantaget bedöms ha varit ägnade att skada en persons självkänsla allvarligt.
– Det är en konstruktion där man lägger samman enskilda gärningar som i sig inte behöver vara kriminaliserade, säger Magnus Ulväng.
Ingen tidsgräns
Lagen begränsas inte till våld i nära relationer utan gäller i alla sammanhang, även inom exempelvis värnplikten och på arbetsplatser.
– Den kan omfatta mobbning och gaslighting om detta bedöms vara ett led i upprepade kränkningar som ämnar skada en persons självkänsla, säger Magnus Ulväng.
Något tidsspann för hur lång eller kort tid det psykiska våldet ska ha pågått finns inte, men mer än två tillfällen under en viss tid kan definieras som upprepade gånger.
– Men tiden mellan de enskilda kränkningarna får varken vara för kort eller lång, säger han.
Kräver inga bevis
Sedan tidigare finns en möjlighet att döma för misshandel som bestått i psykiskt lidande, men där trakasserierna måste ha lett till påvisbar fysisk sjukdom.
Enligt den nya lagen krävs inte ens påtagliga bevis för att någon brutits ner av det psykiska våldet, endast att det normalt sett ”duger” för att allvarligt ha skadat personens självkänsla.
Riskerar det inte att subjektiva upplevelser och rent av lättkränkthet får ligga till grund för fällande domar?
– Lagen innebär stora bedömningssvårigheter där domstolarna måste ta ställning till vad som ”duger” för att skada en människas självkänsla allvarligt. Det blir åklagare i fråga som får definiera normen för var gränsen går, säger Magnus Ulväng, som inte vill ta ställning till om han tycker lagen är välbehövlig eller mest ställer till problem.
– Det är fullständigt begripligt att man uppmärksammar problematiken med psykiskt våld. Men man måste vara noga när man gör bedömningen av vad som är tillräckligt klandervärt för att leda till straff, säger han.