Spanien är redan inne i sin tredje värmebölja nu tre veckor in i juli, Europas på sin fjärde.
– De blir vanligare och vanligare i Europa, just under sommartid. Traditionellt sett har man inte förväntat sig värmeböljor, säger Lasse Rydqvist.
I dag onsdag och de närmsta dagarna ligger temperaturen på många håll i Spanien på 40 grader eller mer.
Just nu finns röda varningar över Italien, Sicilien och Sardinien.
– Man kommer kunna få upp till 40 grader i södra Italien. Men på Sardinien kan det bli uppemot 45 grader, säger Lasse Rydqvist.
I Spanien är varningarna just nu orangea, framför allt i sydvästra Spanien. Men i nästa vecka djupnar den röda färgen, över större delen av landet.
– Då kan temperaturen krypa upp till 42 på sydkusten. Men i Lleida låg temperaturen högre, på 42,4 grader.
Bildar värmekupol
Men väderkartorna har lyst ilsket mörkröda över södra Europa mest hela sommaren – med ännu högre temperaturer.
– Det har varit höga temperaturer i stora områden i Europa. Det har stuckit ut den här säsongen.
Lasse Rydqvist säger att det handlar om att ett subtropiskt högtryck som växer sig in från norra Afrika, det som ibland kallas värmekupoler.
– När ett högtryck växter in söderifrån drar det med sig den här riktigt varma luften från Afrika som stängs in över Europa i stället. Och när det är ett riktigt mäktigt högtryck håller det även undan lågtryck och annat som stör den här varma luften.
– Om man tittar på Europa har Frankrike varit kanske värst drabbat. När vi sammanfattade juni konstaterade man att det var den varmaste månaden någonsin i Västeuropa. Och det lär ju inte ta slut i första taget.
Rör sig långsammare
En koppling till klimatförändringar finns. Den allt varmare atmosfären ger kraftigare värmeböljor och ett allt mer intensivt hydrologiskt kretslopp med både torka och intensivt regn. Något som bland annat ledde fram till svåra översvämningar i Valencia i november 2024.
– Det hänger också ihop med hur jetströmmen beter sig. I den tenderar högtryck och lågtryck att stanna kvar i ett visst område under en längre tid än om man hade haft en starkare jetström. Högtrycket i kombination med hur jetströmmen beter sig har öppnat för att den varma luften kan avancera längre norrut över kontinenten, till och med till våra breddgrader, säger Lasse Rydqvist.
Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, säger:
– Värmeböljor är naturligt förekommande vid sådana här högtryckslägen. Men, den globala uppvärmningen som människan orsakat, bidrar till att göra värmeböljorna ännu varmare. Sen bidrar också den globala uppvärmningen till att hela säsongen, som värmeböljorna inträffar under, förlängs.
– Man ser att det finns en väldigt stark koppling till att just intensiteten i värmeböljorna har blivit värre och att det är varmare i dag i en värmebölja än vad det var för 30, 50 eller 100 år sedan. Risken för den här typen av extremväder har verkligen ökat.
”Det här är bara början”
Och det här extremvädret är något vi tvingas vänja oss vid, enligt klimatprofessorn.
– Ja, det råder ingen tvekan. Det har vi sagt i 20–25 år, att det här är någonting vi förväntar oss att se alltmer av. Bara för att det ser ut så här i dag så betyder det inte att det kommer att sluta här. Vi släpper fortfarande ut mycket växthusgaser som värmer upp systemet. Det kommer att bli ännu värre extremväder framöver. Utsläppen ska i praktiken ner till noll för att bryta utvecklingen. Och det är inte riktigt vad som händer.
– Man ska inte tro att det här är det nya normala. Det här är det som vi ser just nu. Men det är ju inte det som vi har att vänta oss. Det här är bara början, säger Erik Kjellström.
Tusentals värmerekord har slagits i södra Europa i sommar, många av dem i Frankrike. Den 24 juni mättes 32,8 grader upp i Saintes i sydvästra delen av landet. I Bordeaux steg temperaturen till 44,6 den 23 juni, enligt franska medier.
I Spanien har man högre rekordtemperaturer som man inte kommit upp i. Än.
”Pratar om delvis fel saker”
Just rusningen efter sol och värme i södra Europa kan vara en del av orsaken till klimatförändringarna, menar Erik Kjellström. Även om han inte vill skuldbelägga den enskilde.
– Vi har ett jätteproblem här och vi pratar om delvis lite fel saker kan man ju säga, säger han.
Om man nu får nog av värmen, finns det något köldhål i Europa att svalka sig i?
– Ja, vi ligger lite under de normala temperaturerna in mot centrala Europa. Även i nästa vecka med Tyskland, Polen och även bort mot Baltikum. Flera platser i östra Europa ser ut att ligga betydligt svalare – och även brittiska öarna, säger Lasse Rydqvist.