Bensin- och dieselpriset visar skillnaden mellan dansk och svensk politik. Högt pris i Danmark, lågt i Sverige. I Danmark står rena elbilar för 80 procent av nybilsförsäljningen, i Sverige 42 procent.
Samma mönster syns i elskatten. Sverige har en hög elskatt. Danmark har för 2026–2027 sänkt till EU:s miniminivå.
Den svenska regeringen sade nyligen nej till 11 av 13 ansökningar om att bygga havsbaserad vindkraft och skyller bland annat på försvaret. Danmark planerar tillsammans med Tyskland att göra Bornholm till en energi-ö och ett centrum för havsbaserad vindkraft i södra Östersjön. Det danska försvarets invändningar bemöttes med en miljardbudget för motåtgärder.
I Danmark har man förstått att man inte kan backa in i framtiden, utan måste våga satsa på det nya. Den danska vindkraftsindustrin visar att grön elektrifiering är bra både för klimatet, jobben och beredskapen.
Inte heller i Danmark är man enig om allt. Vindkraften vilar på breda beslut, elskatten på en smalare men ändå blocköverskridande majoritet, medan borgerliga partier har krävt sänkt bensin- och dieselskatt.
Men skillnaderna syns inom fler sektorer. Danmark fortsatte som ägare när SAS rekonstruerades. Sverige hoppade av. Nu är Kastrup SAS globala nav i en hundramiljarderssatsning på nya flygplan.
Inför invigningen av Fehmarn Bält-tunneln på 2030-talet byggs väg och järnväg ut från Öresundsbron ner till Rødbyhavn. Det danska helhetstänket ger en effektiv byggprocess och miljardstöd från EU. I Sverige delas järnvägsutbyggnaden i söder upp i etapper.
Nu har den svenska regeringen inspirerats av statliga infrastrukturbolag som norska Nye Veier och danska Sund & Bælt. Det första finansieras av stat och vägtullar. Det senare bygger Fehmarn Bält-tunneln samt äger Stora Bält-bron och halva Öresundsbron med låne- och brukarfinansiering. I våras slog regeringen fast att alternativa organisationsformer bör prövas, och det utreds om ett nytt svenskt statligt infrastrukturbolag ska bildas.
Det är bra att nordiska länder hämtar inspiration av varandra – men då måste man få med hela lösningen. Den danska flexicurity-modellen var en gång i ropet här i Sverige, men det talades mest om att det skulle göra det lättare att säga upp folk, inte om att tryggheten är större i Danmark med längre a-kassetid. På senare år har det gällt ”danska straff för svenska brott”, med mindre tal om det omfattande sociala arbetet över danska myndighetsgränser.
Startas ett statligt svenskt infrastrukturbolag efter dansk eller norsk modell innebär det vägavgifter – tänkvärt här i Skåne där priset för att färdas över Öresundsbron är under ständig debatt.
Svårast att få med sig över gränsen är den politiska kulturen – det finns ett danskt mod och en snabbhet som jag tror betyder mer än alla formella strukturer. Javisst blir det fel ibland. Men i en förändringstid vinner snabbhet och förmåga att genomföra över strategier och långa utredningar.