Simon skapar nya blomsterängar – för att rädda insekter
Den magra marken på slåtterängarna är livsviktig för många växter och insekter. Men när ängarna blivit allt ovanligare hotas också arterna som lever där, menar lantbrukaren Simon Jonegård, som anlägger nya ängar på sin mark.
Slåtterängarna där de specifika växterna och insekterna trivs som bäst kräver mager mark, vilket blev allt mer sällsynt i och med moderniseringen av lantbruket under 1900-talet.
I lilla Granshult utanför Bankeryd i Jönköpings kommun där Simon Jonegård har sin gård fanns för 200 år sedan 80 hektar slåtterängar.
– Växterna och insekterna har utvecklats tillsammans, så när växterna försvinner så gör även insekterna det, säger han.
Stöd från EU
Simon är projektledare för Äng till äng som länsstyrelsen i Jönköping genomför med ekonomiskt stöd från EU. Projektets mål är att uppnå fler slåtterängar i länet genom lära markägare och allmänheten hur de bevarar och skapar nya slåtterängar.
– Jag tycker det är väl värda pengar att satsa på att bevara den biologiska mångfalden i Sverige.
I år söktes stöd för 120 hektar slåtterängar i hela Jönköpings län.
Se Simons slåtteräng och den rödlistade sexfläckiga bastardsvärmaren i klippet.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.