Vi är mitt uppe i det som för många barn känns som en evighet – sommarlovet. Veckor med löften om glädje, frihet och äventyr. Ljumma sommarkvällar, cykelturer med kompisar, bad, glass och skrubbade knän. Men inte alla barn har ett sådant sommarlov.
När skolan stänger och sommarlovet tar vid ökar friheten, men barnen får också färre rutiner och färre trygga vuxna omkring sig.
För barn som inte har meningsfulla sammanhang ökar risken för ensamhet, oro och utanförskap. Polisen varnar för att sommaren är en kritisk period, då rekryteringen till kriminalitet ökar och barn efter sommarlovet kan komma tillbaka efter att ha lockats eller hotats in i kriminella nätverk.
När barn och unga är ensamma och känner sig isolerade löper de större risker att utnyttjas av destruktiva krafter. Därför behöver samhället erbjuda trygga och positiva sammanhang där barn och unga blir sedda, hörda och hittar meningsfullhet och glädje.
I de drygt 60 områden som Polismyndigheten klassar som utsatta verkar idag över 370 idrottsföreningar inom mer än 40 olika idrotter inom ramen för satsningen Idrottsklivet. Under sommaren finns flera bra exempel på hur föreningarnas aktiviteter fortsätter.
I Skåne samarbetar RF-SISU Skåne, Riksidrottsförbundets regionala organisation, med specialidrottsförbund och lokala föreningar. Ett exempel är Anpassat sommarskoj, där barn och unga får prova olika aktiviteter i mindre grupper.
Quinnor United är en idrottsförening som regelbundet arrangerar parasportskola för barn och unga med funktionsnedsättning. Satsningen finansieras av Idrottsklivet via Korpen. Här får idrottsföreningar både möjlighet att erbjuda aktiviteter och stöd i hur de med hjälp av pedagogiska verktyg bäst möter barn och unga med funktionsnedsättning – allt för att skapa trygghet.
Idrottsklivet finansieras med statliga pengar och är till för verksamhet i områden som Polismyndigheten klassar som utsatta.
Men ojämlika uppväxtvillkor, ohälsa, stillasittande och otrygghet avgörs inte av linjer som Polismyndigheten har dragit på en karta. Polismyndigheten arbetar för att stoppa rekryteringen till kriminella gäng och minska brottsligheten. Men det är inte rimligt att de förebyggande insatser som idrottsföreningar står för ska styras av samma gränsdragningar.
Riksidrottsförbundets analys visar att det finns åtminstone ytterligare 200 områden med stora behov av stöd. Det handlar om områden med socioekonomiska utmaningar, där deltagandet i föreningsidrotten är betydligt lägre än i resten av landet. I dessa 200 områden bor 130 000 barn och unga. De skulle få betydligt bättre tillgång till föreningsidrott om idrottsrörelsen får rätt förutsättningar.
Alla barn måste ha möjlighet till en meningsfull fritid, gemenskap, glädje och framtidstro. Idag ser det inte ut så.
Barns behov eller Polisens kartor – vad ska styra barns tillgång till föreningsidrott?
De politiker som ställer upp i höstens val bör verka för att utvidga idrottsrörelsens arbete i utsatta områden till fler platser och stärka satsningen med ytterligare 250 miljoner kronor om året.
SKRIBENTERNA
Eric Mace, ordförande i RF-SISU Skåne, Riksidrottsförbundets regionala organisation i Skåne
Anna Iwarsson, ordförande för Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna
Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.