Mycket har gått framåt. Till och med fotbollen har blivit mer jämställd.
Det som förr var en värld för män är det inte längre. Damfotbollen har vuxit sig allt större, lämnat leråkarna där Pia Sundhage och det svenska landslaget 1984 tog EM-guld.
Fått mer resurser.
I dag är det inte ovanligt att läsa om miljonkontrakt när en ung lovande tjej lämnar en klubb för att gå till en större och mer framgångsrik. Även om det är långt från de hisnande, och vansinniga, summor som herrarna badar i.
Sponsorer har börjat ställa krav på klubbar att det också ska satsas på damer.
Även Svenska fotbollförbundet har tagit kliv mot en mer jämställd verksamhet.
Sedan 2021 har herr- och damlandslaget samma grundavtal. Ett avtal som gäller för alla samlingar och landskamper. Ett slags traktamente till spelarna. Grundavtalet gäller inte under mästerskap, där görs speciella avtal.
Det var med stor stolthet, och en del skryt, som förbundet i december 2021 basunerade ut nyheten om att för första gången någonsin hade dam- och herrspelare samma avtal.
Fint så.
Inte behövt fundera
Förbundet fortsatte sedan vara transparent även kring avtalen under mästerskap, som i samband med damernas EM förra sommaren. Information gick tydligt ut på förbundets hemsida.
På herrsidan har man inte behövt fundera, Sverige har inte kvalificerat sig till något mästerskap, förrän nu.
Och då var det vips locket på.
När den nya generalsekreteraren Niclas Carlnén tidigare i veckan i Dallas fick frågan om vilken bonus de svenska spelarna får var svaret ”inga kommentarer”.
Att det plötsligt skulle hållas hemligt förklarade Carlnén med att han inte ser någon anledning till att avtalet ska vara offentligt.
Vem som bestämt det?
”Det är jag som har bestämt att det inte ska vara transparent”, svarade Carlnén.
Man kan nog mer anta än ana att de svenska herrarnas bonus är större än damernas.
Och det är kanske inte helt åt fanders.
Fegt och ett steg bakåt
Pengarna från Fifa till de nationella förbunden är enormt mycket större på herrsidan än damsidan. När Sverige blev klart för VM i våras betydde det drygt 100 miljoner kronor till det svenska förbundet.
Men att inte våga – eller snarare vilja – var öppen kring hur stor spelarbonusen är fegt och ett steg bakåt i utvecklingen av en mer jämställd fotboll.
Att säga som det är hade varit mycket fräschare än att mörka. Motivera bara varför herrarna får mer och stå för beslutet, många hade nog köpt det.
Till och med damspelarna.
Men det svenska förbundet är uppenbart bättre på att skryta än att vara rakryggade.
Vad är nästa steg? Mörka allt?