Kristina om sin man Kalles död: ”Det blev ovärdigt”
Döden kom inte som en överraskning. Kristina, barnen och Kalle själv visste hur det skulle sluta, efter hans långa kamp mot leukemi.
– Men att han placerades på ett kommunalt korttidsboende, som hyr in sig på sjukhuset, det blev ovärdigt, säger Kristina Jönsson Nuszkowski.
För 16 år sedan fick Kalle diagnosen kronisk, lymfatisk leukemi.
– Vården har varit bra både i perioder med få vårdbesök och när det varit akut, säger Kristina.
I oktober i fjol kom beskedet: Ingen behandling finns kvar att ta till. Kalle anses utskrivningsklar av regionens läkare.
Men Kalle vill inte vårdas hemma den tid han har kvar. Efter ett vårdplaneringsmöte placeras han på det korttidsboende på universitetssjukhuset i Örebro som Örebro kommun sedan ett år tillbaka driver i den före detta infektionsklinikens lokaler.
Från patient till brukare
Kalle är nu en kommunal ”brukare” och inte längre en patient.
– Här skulle Kalle vänta på en mer permanent palliativ plats på någon av kommunens boenden, säger Kristina.
I rummet finns bara ett litet hörnskåp. Det är trångt och ont om förvaring för till exempel de kläder som Kristina förväntas ta hem och tvätta hemma.
– Kalle var ju döende, varför placera honom där? Det gick inte att göra rummet trivsammare, och finns bara ett pyttelitet sällskapsrum för alla besökare. Som infektionskänslig eller anhörig blir man hänvisad till rummet, som blir som en cell.
Det var brist på platser
Natten Kalle dog var det bråttom att tömma rummet på hans tillhörigheter.
”De tände upp lysröret över Kalle som låg där och vi fick rafsa ihop hans grejer”. Starta klippet och hör Kristina berätta.
Kommunen har efteråt bett om ursäkt till Kristina.
– Det ska inte gå till på det sättet, säger Annika Roman, äldreomsorgschef i Örebro.
”Det alternativet vi hade”
Enligt Annika Roman var det ont om korttidsplatser vid den här tidpunkten och många färdigbehandlade blev därför kvar på sjukhuset.
– Vi behövde hitta fler platser, då blev det här en lösning, säger Annika Roman, äldreomsorgschef i Örebro.
Är det rimligt att den som bedöms vara medicinskt färdigbehandlad blir utskriven till den här typen av korttidsboende, när man uppenbarligen är döende?
– Vi gör det här i en vårdplanering i samråd med patient och anhöriga och kommunen, och då var det här det mest passande, och det alternativet vi hade, säger Ioannis Ioannidis, tillförordnad områdeschef i region Örebro, för specialiserad vård.
medicinsk färdigbehandling och korttidsboende
– Att en patient är medicinskt färdigbehandlad innebär att man bedömer att hen inte längre behöver vård på sjukhus.
– Det betyder inte att patienten är frisk, utan att hen därmed bedöms vara redo för utskrivning och eventuell fortsatt rehabilitering, omvårdnad i hemmet, på ett korttidsboende eller på ett särskilt boende.
– Den sista augusti avslutas det kommunala korttidsboendet på USÖ, eftersom kommunen bedömer att de inte har någon kö till kommunala korttidsplatser längre.
– Ett korttidsboende är en tillfällig boendeform med vård och omsorg dygnet runt. Det beviljas när behoven inte kan tillgodoses i det egna hemmet, till exempel för rehabilitering efter en sjukhusvistelse, i väntan på en permanent plats på ett vård- och omsorgsboende, eller som avlösning så anhöriga kan få vila.
– Hur länge man får bo på ett korttidsboende är individuellt och beror även på om det finns plats på ett vård-och omsorgsboende, för den som inte kan bo hemma.
– I Örebro finns 13 vårdplatser för specialiserad palliativ vård på USÖ. Utöver den specialiserade sjukhusvården finns det också sex korttidsplatser med palliativ inriktning i kommunal regi, belägna på Skebäcksgården i Örebro.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.