Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
DEBATT | ARBETSMARKNAD
Socialdemokraterna går till val på att sänka arbetslösheten. Man vill bland annat storsatsa på olika arbetsmarknadspolitiska program och en mer generös A-kassa. I en ny granskning har Timbro gått igenom vilka effekter man kan förvänta sig av de åtgärder man faktiskt lägger fram. Det visar sig att det är gammal skåpmat som inte bara prövats och avfärdats tidigare. Det skulle också bli enormt dyrt och leda till lägre sysselsättning.
I debatterna talar Socialdemokraterna gärna och högt om arbetslösheten. De får dock sällan stå till svars för sina egna förslag på området. Förra sommaren publicerade Timbro en granskning av tre socialdemokratiska arbetsmarknadsförslag. Förutom att de skulle öka arbetslösheten skulle det kosta statskassan 50 miljarder under nästa mandatperiod. Vi har nu granskat tre nya socialdemokratiska förslag i rapporten ”30 miljarder till och fortfarande inga jobb”, som kommer öka arbetslösheten, minska tillväxten och kosta 30 miljarder de kommande fyra åren.
Först och främst vill Socialdemokraterna återgå till 200 dagar med 80 procent ersättning i A- kassan. I dag trappas ersättningen i A-kassan ned i takt med att arbetslöshetstiden fortgår.
Fram till pandemin gällde att en ersättningstagare fick 80 procent av sin tidigare inkomst de första 100 dagarna, därefter 70 procent. Som tillfällig åtgärd under pandemin förlängde den S-ledda regeringen tiden till 200 dagar med 80 procent i förhållande till taket. Redan då kunde Riksdagens utredningstjänst konstatera att förslaget hade en stor påverkan på jämviktsarbetslösheten. Nu vill Socialdemokraterna alltså återinföra 200 dagars-regeln.
Timbro har låtit SCB räkna på effekterna av att återinföra en 200 dagarsgräns med bibehållen taknivå. Det beräknas kosta staten över 4 miljarder kronor – och öka arbetslösheten med 1,2 procent, motsvarande 4 600 personer. Sysselsättningen beräknas minska med ungefär lika mycket. Tillväxten försvagas med 0,08 procent till följd av reformen.
För det andra vill de göra en miljardsatsning på olika programinsatser. Socialdemokraterna hävdar att den aktiva arbetsmarknadspolitiken är en viktig insats för att bekämpa arbetslösheten och bryta segregationen, och har i sina budgetmotioner satsa mångmiljardbelopp på olika programinsatser. Problemet är bara att de prövats tidigare – med usla resultat.
Ett exempel på det är extratjänster som fanns under den socialdemokratiska regeringen 2014-2022, en mycket kraftigt subventionerad tjänst, oftast i offentlig sektor, som riktades till långtidsarbetslösa och utrikes födda. Det var ett stort fiasko. Som mest kostade reformen cirka 4 miljarder kronor per år. Endast 6 procent lämnade åtgärden till ett osubventionerat arbete. Nu vill S smyga igång reformen igen med en satsning på 200 miljoner per år.
Ett annat exempel är jobbkontrakt för unga. Denna insats brukade kallas för 90-dagarsgarantin. Reformen går ut på att arbetslösa ungdomar ska erbjudas praktik, utbildning eller förstärkt arbetsförmedling tidigare. Redan på 1990-talet sågades en tidigare versionen av ungdomsgaranti och förklarades vara verkningslös, enligt IFAU. Bland annat på grund av att deltagarna slutade söka arbete aktivt. S vill lägga 1,3 miljarder på jobbkontrakt.
Ett tredje exempel är att Socialdemokraterna vill återinföra en körkortssatning för unga. Mellan åren 2018 och 2023 kunde trafikskoleelever få ett förmånligt studielån från CSN för att finansiera sitt körkort. En granskning från CSN visade att mindre än hälften faktiskt hade tagit körkort efter att lånet beviljats. Med dessa dystra siffror lades reformen ned av nuvarande regering, men som vill återupptas av S för 350 miljoner per år.
Avslutningsvis vill Socialdemokraterna också satsa stort på Arbetsförmedlingen, som ska få mer generella medel. I dag uppgår anslaget till 7,8 miljarder kronor per år, men trots att över 10 000 personer redan arbetar på myndigheten vill S satsa ytterligare 300 Mkr på lokaler och personal. Syftet är att ”stärka myndighetens anvisningskapacitet”, samtidigt som andelens företag som använder sig av Arbetsförmedlingen minskat under lång tid. I dag använder bara en tredjedel av företagen myndigheten, och är den rekryteringskanal som fungerar sämst.
S vill också satsa på programmet som kallas ”Sammanhållet Matchningsstöd” (SMS), där Arbetsförmedlingen själv ska konkurrera med fristående aktörer inom matchning. Resultatet för de hundratals arbetsförmedlare som fått uppdraget är dock bristande: Enligt de första redovisade siffrorna visar att endast 8 procent kommer vidare i arbete. Det är tveksamt att förslaget kommer få effekt på arbetslöshet eller sysselsättning – utöver de hundratals nya medarbetare som får lönlösa jobb på Arbetsförmedlingen.
Mönstret från vår granskning från förra året känns igen. S talar vitt och brett om satsningar på mot arbetslösheten, men när detaljerna i S arbetsmarknadspolitik granskas syns höga kostnader och dålig effektivitet. Under nästa mandatperiod skulle S politik innebära ytterligare 30 miljarder som inte ger människor jobb, utan tvärtom kan förvärra problemet.
Tillsammans med tidigare granskade förslag uppgår kostnaden för staten till sammanlagt 80 miljarder kronor. Till detta ska läggas att den faktiska samhällskostnaden skulle troligen bli väsentligt större, bland annat på grund av högre jobbfrånvaro och större kompetensbrist för företag.
Socialdemokraterna talar sig varma om vikten av tillväxt under kommande år. Den politiska viljeinriktningen går inte ihop med de förslag som faktiskt förbereds inför ett maktskifte. Socialdemokraternas arbetsmarknadspolitik innebär dyra åtgärder som ökar arbetslösheten.
Det har vi inte råd med.
Albin Zettervall
Arbetsmarknadsansvarig Timbro