Några timmar efter den oprovocerade knivattacken mot en femårig flicka på Furutorpsplatsen i Helsingborg förra måndagen greps en pojke i sitt hem.
Han är nu misstänkt för mordförsök och omhändertagen enligt lagen om vård av unga (LVU). HD har på olika sätt kunnat identifiera vem pojken är.
Han är bara 12 år gammal.
Något motiv eller någon förklaring har ännu inte framkommit. Åklagaren Gustav Friman som leder utredningen har inte velat kommentera saken.
Men HD kan nu, med researchhjälp av Jonathan Leman på stiftelsen Expo, berätta att pojken sedan åtminstone ett halvår verkar ha rört sig i en mycket mörk och misantropisk miljö på nätet.
Vi kan koppla ett konto på sociala medier-plattformen Tiktok till en mejladress som tillhör en närstående till pojken.
Vi kan inte säkert säga vem som ligger bakom inläggen och delningarna på kontot. Men det är vanligt att barn skapar och använder konton i sociala medier med hjälp av närståendes uppgifter, ofta för att de helt enkelt saknar en egen e-postadress.
När kontot registreras är pojken inte ens 10 år fyllda.
På det aktuella Tiktok-kontot har det postats inlägg med ai-animerade söta djur och videos ur olika spelvärldar, liksom en video där ett barn busar med en katt.
Innehållet är barnsligt, intrycket är att kontot använts av ett barn. Och i hushållet finns endast ett barn – den misstänkte pojken.
Men kontot förändras drastiskt under vintern.
Tonen blir en annan.
I slutet av februari börjar kontot dela videor och bilder som hyllar skolskjutare och andra massmördare.
Det börjar med ett bildspel med kläder som bars av Columbine-mördarna – skinnrock, fingerlösa handskar och kängor – inramat av glittrande stjärnor och ett gulligt Tiktok-filter.
På en annan bild syns skolmördaren på Krim som i ett dåd 2018 mördade 20 personer på en yrkesskola.
Under början av året handlar det om några stycken delningar med misantropiskt innehåll, som uttrycker förakt för mänskligheten och beundran för massmördare, innan det blir tyst på kontot.
Därefter händer något dramatiskt.
Under tre dagar i förra veckan pumpas det ut hyllningar till massmördare. Alltså dagarna efter att flickan attackerats.
En återkommande person som hyllas är Elliot Rodger, en ökänd kvinnofientlig mördare som glorifieras i incelkretsar.
Det handlar om ett 50-tal delningar på ett par dygn. Kända skolmördare dansar till musik i ai-redigerade videos, med siffror över antalet liv de tagit.
Klart är att delningarna slutar tvärt i fredags.
Enligt handlingar tidningen tagit del av blir pojken omhändertagen av socialtjänsten på måndagen, några timmar efter att dådet skett.
På torsdag eftermiddag fattar socialnämnden ett formellt beslut om att han ska omhändertas och placeras enligt lagen om vård av unga (LVU). Ett beslut som börjar gälla från fredagen.
Samma dag upphör delningarna.
Var pojken har befunnit sig efter att han greps på måndagen fram till fredagen är oklart.
Klart är att socialen inte kan ta ifrån barn digital utrustning – det kan däremot polisen och anställda på Sis-hem.
Så vad är det vi ser i postningarna på Tiktok-kontot?
Enligt Morgan Finnsiö, som jobbar med research på Expo, går detta våldsbejakande nätfenomen under namnet True crime community, TCC.
– I korthet så handlar det om ett community av människor som är besatta av massmördare. Och som bygger upp en sorts fandom, en sorts kult kring de här personerna. Det kan vara skolskjutare, det kan vara terrorister.
Det finns självklart olika nivåer av delaktighet i grupperna.
– Man kan tänka sig någon som ”bara” är intresserad av massmördare och vidriga mord i sig utan en ideologisk strömning.
Men Finnsiö ser en tydlig och oroande koppling mellan True Crime Communityt och faktiska våldsutövare, där unga försöker bli en del av de personer som glorifieras i gruppen genom att själva begå egna attacker.
– Det betyder inte att gärningsmännen inte kan ha haft andra bevekelsegrunder eller motiveringar.
Enligt Morgan Finnsiö finns en tydlig överlappning med andra våldsbejakande och misantropiska grupper, såsom våldssekten 764 som kopplas till flera knivdåd i Sverige och den omfattande bilgaragebranden i Ängelholm.
Men grupperna är flera och har olika nischer.
– Den gemensamma nämnaren är glorifieringen av extremt våld mot oskyldiga.
I de videor som delats på det aktuella kontot kallas massmördare för actors, alltså skådespelare. I stället för att skriva ut vad det handlar om – att mörda – används det engelska ordet saved, att rädda.
När skaparna bakom inläggen skriver om deras ”favoritskådespelare” och hur många liv de ”räddat”, eller hur många de gett ”en gåva till” handlar det om omskrivningar för vilka massmördare de hyllar och hur många liv de släckt.
– Dels så gör man det för att undkomma moderering, automatiserad moderering oftast. Det är ju ofta ganska enkelt att ta sig runt genom att byta ut begrepp till exempel.
– Kodspråket fungerar också som en intern jargong som stärker gruppidentiteten. Det handlar om en slang som gör att man känner sig som en del av en exklusiv subkultur som utomstående inte förstår, säger Morgan Finnsiö.
Huruvida pojken haft kontakter med organiserade personer ur specifika våldsbejakande grupper, har tidningens undersökning inte kunnat visa.
Pojkens juridiska biträde Katarina Nordquist har tidigare skrivit i ett mejl till HD att hon inte vill uttala sig.
”Med hänsyn till min klients ålder, förundersökningssekretessen och min tystnadsplikt kommer jag inte att kommentera utredningen eller de omständigheter som rör min klient.”
Hon meddelar via sin advokatbyrå att hon står fast vid sin hållning.
HD har sökt men inte lyckats nå Gustav Friman, senior åklagare och förundersökningsledare, för en kommentar.