RZESZÓW-JASIONKA Avgångshallen skulle kunna tillhöra vilken lågprisflygplats som helst. Där finns grälla skyltar i blått och vitt, ett enkelt snabbfik, Ryanair-flighter till Bristol och London och ett par charterflyg till Turkiet. Först när man åker därifrån ser man de stora militärtälten, och på slutet av landningsbanan: två Patriotbatterier, riktade mot himlen.
Före februari 2022 skulle troligtvis få världsledare kunna placera ut på en karta. Men efter Rysslands intåg i Ukraina blev den polska staden – och flygplatsen i den intilliggande byn Jasionka – snabbt Natos kanske allra viktigaste bas.
Ett helt ekosystem byggdes upp, med en järnvägsterminal, verkstäder för att reparera stridsvagnar och ammunitionslager. Sårade ukrainska soldater fördelades härifrån till militärsjukhus runt om i Europa. Upp till 95 procent av all militär och civil hjälp till Ukraina har passerat orten, enligt Polens regering.
Joe Biden, Emmanuel Macron, Ursula von der Leyen, Ulf Kristersson – många utländska politiker på väg till Kiev har landat här. Tågrutten mellan sydöstra Polen och Kiev nyttjades så flitigt att den fick smeknamnet ”järndiplomatin”.
För säkerheten på flygplatsen stod länge USA. 1 700 elitsoldater skickades dit, plus ett större antal tillfälliga militärer och civilanställda. Det aningen tungvrickande namnet – Rzeszów uttalas ungefär ”tsjessoff” – ledde till att många amerikaner bara sa ”J-town”.
Men nu finns de inte kvar längre. Sedan i fjol är det polacker som bevakar basen, med stöd av nederländare.
”Som i en film”
Den här sommardagen när SvD är på plats det nästan 40 grader varmt. Folk stressar över de stekheta gatorna i Rzeszóws innerstad.
Inne i rådhuset svalkar sig vice borgmästare Maciej Ulita i sitt luftkonditionerade rum, efter att ha tagit en vejpcigarett på gatan.
– Det var en otrolig sak som hände. Det kändes som att vi inom ett par timmar hade över 20 000 amerikaner i landet. Det ena militärflyget efter det andra landade här, som i en film.
Basen byggdes snabbt. På sätt och vis var den på gång innan kriget bröt ut. Enligt Flightradar började trafiken till flygplatsen öka redan veckan före, och redan den 6 februari landade de första amerikanska soldaterna.
– När man såg hur snabbt det gick kan man tänka att de kanske visste vad som skulle komma, säger Maciej Ulita.
Den 6 mars 2022 placerade USA ut två Patriot-batterier, ett av deras mest avancerade luftvärn.
– För många blev det lite läskigt. När man landade i Rzeszów var det första man såg Patriot-missiler som riktades mot en, säger Maciej Ulita.
Till en början bodde amerikanerna i en idrottshall i Jasionka. Men efter ett tag byggdes liten barack- och tältkoloni upp i närheten av flygplatsen.
Amerikanerna satte fort sin prägel på staden, som har drygt 200 000 invånare, säger Maciej Ulita. Även när de var civilklädda var de lätta att identifiera. Inte sällan bar de Oakley-solglasögon och kamouflagebyxor.
Inte bara militärer kom till följd av kriget. Miljoner ukrainare passerade i staden, enligt Ulita, och vissa av dem stannade en längre tid. Än i dag är Rzeszów en viktig knytpunkt för folk som reser ut ur det krigsdrabbade landet.
Tillströmningen av människor påverkade staden på flera sätt, berättar Ulita. Affärerna blomstrade. Försvarsindustrin gick som tåget. Många ville hjälpa ukrainarna på flykt, och ukrainarna var tacksamma.
– Vi var den första staden som fick utmärkelsen ”räddarstad” av Ukraina.
Ryska spioner
Samtidigt spred sig en oro. Nu stod staden i Kremls blickfång. Vintern 2023 gjorde en berusad Rzeszów-bo en oroväckande upptäckt när han var ute och vinglade på järnvägsspåren: en liten, dold kamera, riktad mot tågen.
Tipset ledde till att den polska säkerhetstjänsten kunde identifiera ett större antal liknande kameror, och snabbt blev de en rysk spionring på spåren.
De lyckades till slut nysta upp en grupp på 16 personer, som höll på att kartlägga flygplatsen, godstrafiken och mycket annat i området, på uppdrag av den ryska underrättelsetjänsten FSB.
Enligt den polska säkerhetstjänsten styrdes allt av en ryss vid namn Michail Mirgorodskij, som delegerade uppgifter från sitt hem i Moskva via meddelandetjänsten Telegram. Betalningen skedde i kryptovaluta. Han anklagas även för att ha beordrat en rad sabotage, bland annat mot tågtrafiken.
Samtliga 16 som greps dömdes och fick fängelsestraff på mellan 13 månader och sex år. Michail Mirgorodskij är i dag internationellt efterlyst.
Amerikanskt beslut chockar
Det pågår en ständigt kamp mot ryska spioner och sabotörer, säger Maciej Milczanowski, professor vid Rzeszóws universitet. Han har tidigare tjänstgjort som kapten i den polska armén.
– Jag tror att det var mer som hände än den spionringen, men att man inte kommunicerar det utåt.
Enligt Milczanowski är drönare det kanske största hotet nu. Nato misstänker att de ryska drönarna som sköts ner över Polen i september 2025 hade Rzeszów som mål.
– I dag är dessvärre skyddet mot drönare konventionellt, med flygplan och missiler. Men nu bygger man upp drönarförsvar med drönare. Det borde ha skett tidigare, för tre år sedan.
När den ryska spionligan höll på att lagföras hade redan nästa kapitel i Rzeszóws militärhistoria börjat skrivas.
I april 2025 kom nyheten: USA hade beslutat att lämna Rzeszów helt och hållet.
Den officiella förklaringen var att beslutet låg i linje med planer från Bidenperioden, att resten av Nato gått med på att ta ett större ansvar för Ukrainastödet och att militären behövde spara pengar.
Den polska regeringen försökte gjuta olja på vågorna. Det rörde sig inte om något tillbakadragande utan om en rotation, framhöll försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz på X.
Men i amerikanska och polska medier resonerade man om vad beskedet egentligen innebar. Var det ett sätt att blidka Putin, att få europeiska länder att höja försvarsutgifterna, eller ville de flytta resurser till Asien?
Nästan samtidigt hade bland andra NBC rapporterat att Washington planerade ett större tillbakadragande från Östeuropa. Bara veckor tidigare hade Volodymyr Zelenskyj bråkat inför öppen ridå med Trump i Vita huset, och den sistnämnde var i färd med att försöka övertala Vladimir Putin om ett fredsavtal.
Fast till skillnad av många av Donald Trumps hot så gjorde armén slag i saken. Bara veckor därefter rapporterade polska lokala medier att amerikanerna i Rzeszów höll på att packa ihop.
Polen tog över ansvaret, initialt med stöd från Tyskland och Norge. I dag är det nederländska Patriotbatterier som skyddar flygplatsen. Svenska Jas Gripen hade i fjol även i uppdrag att skydda navet, fast de var stationerade längre norrut i Polen.
Antalet utländska soldater i Rzeszów är dock betydligt färre än tidigare. För närvarande rör det sig om minst ett par hundra nederländare, utöver polackerna.
Den polska regeringen har sagt att Ryssland skulle kunna genomföra en attack mot landet i närtid.
Men professor Maciej Milczanowski tror inte att säkerheten tagit skada av vaktbytet i Rzeszów.
– USA är så splittrat och förvirrat just nu att jag föredrar europeiska soldater framför amerikaner.
Polen har länge skrikit efter fler amerikanska trupper, och när Trump i maj gav beskedet att 5 000 soldater flyttas från Tyskland, var polackerna snabba med att erbjuda plats åt dem.
Men tvärtom chockades många polacker när Washington i stället meddelade att de inte skickar någon brigad till landet, vilket Joe Biden hade lovat 2022.
Trump ändrade sig senare igen och sa att det visst blir ytterligare 4 000 amerikanska soldater i Polen. Hittills har de dock inte anlänt. Washington är missnöjt med att europeiska länder, enligt dem, inte hjälpt till under Irankrisen.
Men Rzeszów har nyligen blivit uppmärksammat av en annan anledning.
Infekterat bråk
På senare tid har Ukraina och Polen hamnat i ett infekterat bråk, efter att Volodymyr Zelenskyj namngav en militärenhet efter den nationalistiska gerillaarmén UPA.
Gruppen var central i en etnisk rensning av över 100 000 polacker under andra världskriget, inte långt från där Rzeszów ligger. Utnämningen gjorde flera polska politiker, inklusive Nobelpristagaren Lech Walesa, upprörda.
Zelenskyj blev i sin tur så förnärmad av polackernas reaktion att han skickade tillbaka utmärkelser han fått från landet.
Och i samma veva rapporterades det att han slutat att resa via Rzeszów när han ska utomlands. Sedan i juni färdas han via Moldavien i stället.
Vad säger du om det?
– Inga kommentarer. Som stad försöker vi att inte ge oss in i storpolitiken, säger vice borgmästare Maciej Ulita.