För årets sommarjobbare gör det ingen skillnad, inte heller för nästa års. Men de studenter som vill tjäna extra pengar om två år kan åtminstone glädjas över regeringens nya förslag. En utredning tillsätts som ska se över studiemedelssystemet. Bland annat ska regelverket kring fribeloppet – gränsen för hur stora inkomster en student får lov att ha utan att studiemedlen påverkas – lättas upp.
På tiden.
För en student som tar fullt studiemedel och pluggar på heltid ligger fribeloppet idag på 103 203 kronor under det första kalenderhalvåret, och på 126 149 kronor under det andra. Det kan låta högt: Vem kan tjäna så mycket och ändå ha tid att plugga heltid?
Men kapitalinkomster räknas också in, vilket innebär att den som gör vinst på att sälja aktier eller fonder – eller sin bostad – riskerar att överskrida gränsen och bli återbetalningsskyldig till CSN. I år rör det sig om 14 000 personer som har fått besked om att de ska betala tillbaka studiemedel på grund av inkomster de haft under 2024.
Dessutom görs idag inget undantag för inkomster under sommarmånaderna, vilket är vad regeringen nu vill ändra på. Den som arbetar heltid under tio veckor på sommaren till en svensk medianlön kan få ihop nära 90 000 kronor brutto, och eftersom lönen ofta släpar en månad räknas allt in under det andra kalenderhalvåret, även inkomsten för juni månad.
Då räcker det att studenten tjänar ihop drygt 36 000 kronor ytterligare under höstterminen för att varningssystemen hos CSN ska slå larm.
Den som skaffar arbetslivserfarenhet inför examen – en nödvändighet snarare än en merit som arbetsmarknaden ser ut idag – får alltså inte visa framfötterna allt för mycket; då kanske chefen erbjuder fler pass. För studenter i Skåne som jobbar i Köpenhamn, till danska löner, är risken att slå i taket särskilt stor.
Därför är regeringens besked glädjande. Även om de flesta inte når upp till fribeloppsgränsen skickar den helt fel signaler – den som vill arbeta straffas.
”Och det gör att flitiga studenter som sommarjobbar, och dessutom får väldigt värdefull arbetslivserfarenhet, missgynnas. Regeringen menar att det här är fel”, sade högskoleminister Lotta Edholm (L) på tisdagens pressträff.
Hon vill dessutom se över om gränsen för hur länge en student kan få studiemedel ska höjas. Idag ligger den på sex år, lika många år som läkarprogrammet. Det gör det svårt att skola om sig.
”För oss så är det helt enkelt viktigt att det inte ska vara ekonomiska begränsningar som avgör om Sverige till exempel ska få fler läkare”, sade Edholm.
Också det en viktig princip – det måste vara möjligt att prova på en utbildning och sedan byta. Här gäller det dock att hålla i hatten så att akademiskt velande inte uppmuntras allt för mycket. Genomströmningen på utbildningarna är också viktig.
Utredningen ska redovisas i oktober 2027. Nästa regering, oavsett politisk färg, borde ta den vidare.