Trycket på de offentliga finanserna blir unikt stort de närmaste åren. Läget förväntas bestå åtminstone under stora delar av 2030-talet. Orsakerna är flera men två sticker ut: Upprustningen av totalförsvaret inklusive stödet till Ukraina och Sveriges demografi.
Upprustningen av totalförsvaret kräver enorma resurser. Utöver det som redan planerats ska vi nå Natos nya mål på 3,5 procent av BNP till det militära försvaret. Den planerade upplåningen på 300 miljarder kronor - med ambitionen att återkomma till balansmålet i mitten av 2030-talet - är rimlig. Men med lån följer ränteutgifter och återbetalning.
Antalet personer i Sverige över 80 år väntas öka med över 50 procent de närmaste tio åren. Bara att upprätthålla nuvarande kvalitet i sjukvård och äldreomsorg kommer öka kostnaderna betydligt.
”Villkoren för företag, företagare och investeringar behöver löpande förbättras.”
Konjunkturinstitutet har bedömt att reformutrymmet nästa mandatperiod är 95 miljarder kronor. Prognosen bygger på en tillväxt på ungefär två procent per år. Det är uppenbart att det inte räcker för att hantera det utgiftstryck vi ser framför oss.
Liberalernas svar på detta dilemma är att använda reformutrymmet för att framför allt se till att det blir större.
Vi prioriterar sådant som gör Sverige till vinnare i den internationella konkurrensen: en företagsam kunskapsekonomi. En sådan skapar resurser, men kräver på kort sikt betydande investeringar. Vi behöver satsa mer än idag på skolan, andra former av utbildning och på forskning.
Villkoren för företag, företagare och investeringar behöver löpande förbättras. Sverige är i världstopp när det gäller innovativa idéer men alltför ofta väljer entreprenörerna att flytta verksamheterna utomlands när de börjar generera intäkter och jobb. Det måste vi ändra på.
Andra partier pekar på andra lösningar.
Från vänsterpartierna är det högre skatter. Liberalerna tror att det är en farlig väg. Risken att Sverige hamnar i en nedåtgående spiral med färre entreprenörer, kompetensflykt, sjunkande investeringar, högre arbetslöshet, statsfinanser i obalans och ännu lägre tillväxt är betydande.
”Liberalerna ser bara en bra lösning för att skapa mer resurser.”
Från delar av högersidan sägs att utgiftstrycket ska klaras genom stora nedskärningar. Vi säger givetvis ja till effektiviseringar och strategiskt motiverade besparingar.
Men de volymer det handlar om nu kräver så dramatiska neddragningar att de enligt vår mening skulle få oacceptabla konsekvenser för välfärden.
Ytterligare ett alternativ är att låna mer än som redan planeras. Sveriges statsfinanser är i gott skick vilket gör det möjligt att öka belåningen utöver vad som redan planeras. Men på sikt krävs förstås återvunnen budgetbalans.
Sveriges moderna historia, och flera andra länders erfarenheter, talar för att stor upplåning ska användas med försiktighet. Goda statsfinanser bidrar till låga räntor och låg inflation, vilket i sig är viktiga förutsättningar för högre tillväxt.
Liberalerna ser bara en bra lösning för att skapa mer resurser och den heter alltså högre tillväxt. Om Sverige höjer tillväxten med en procent ökar reformutrymmet med 30 miljarder kronor per år.
Det kräver en politik som vågar prioritera tillväxtreformer. Här är huvuddragen i Liberalernas plan för högre tillväxt:
1. Strategiska skattesänkningar för att stimulera arbete och investeringar – vi föreslår bland annat sänkt marginalskatt, sänkt skatt på sparande och företagande.
2. Ökade resurser till skolan för bland annat mindre klasser, satsning på böcker och inte minst en rejäl uppvärdering av Sveriges viktigaste yrke - lärare.
3. Fler utbildningsplatser inom sektorer där arbetsmarknadens efterfrågan är stor. Expansion behövs på flera områden, alltifrån gymnasiets yrkeslinjer till arbetsmarknadsutbildningar, yrkeshögskola och universitet. Inte minst behöver fler ingenjörer utbildas.
4. Storsatsning på forskning. Just nu pågår ett forskningsrace i världen, inte minst på området artificiell intelligens. Det är ett farligt misstag om Europa och Sverige ställer sig utanför det.
5. Förberedelser för snabb övergång till euron. Det europeiska samarbetet är avgörande för en liten exportberoende ekonomi som den svenska. Storbritanniens erfarenheter av Brexit visar att tillväxten och näringslivet behöver mer Europa, inte mindre.
6. Utbyggnad av ny elproduktion, inte minst kärnkraft – det vore förödande om Tidöpartiernas målmedvetna satsningar ersattes av partipolitiska trätor och handlingsförlamning.
7. Enklare att starta nya gruvor och utveckla befintliga.
8. Snabbare tillståndsprocesser vid investeringar – prövningar i olika myndigheter ska kunna ske parallellt istället för sekventiellt och möjligheterna att överklaga begränsas.
”En röst på Liberalerna är en röst på högre tillväxt.”
9. Större möjligheter att rekrytera utländsk arbetskraft till nyckelbefattningar i företag och offentlig sektor. Migrationsverkets delas i två myndigheter, där rekrytering av arbetskraftsinvandring hanteras av en ny myndighet.
10. Statsfinanser som tillåts gå med underskott för att hantera det säkerhetspolitiska läget men där fortsatt budgetansvar och på sikt återvunnen budgetbalans bidrar till låga räntor och låg inflation.
11. Försvar av svenska arbetsmarknadsmodellen där parterna förhandlar lön och andra villkor – nej till lagstiftning om arbetstidsförkortning.
Liberalerna kommer i nästa blågula regering att driva på för att göra betydligt mer för att pressa upp tillväxten. En röst på Liberalerna är en röst på högre tillväxt.
Simona Mohamsson, partiledare L
Lars Leijonborg, riksdagskandidat för L och fd partiledare