EU-beslut om gensaxen öppnar för sprutfri potatis
Efter år av debatt har EU-parlamentet röstat för nya regler kring växtförädling där bland annat gensaxtekniken ingår. Det betyder enligt forskare att det kan gå snabbare att ta fram grödor som klarar sjukdomar och torka bättre och minskar behovet att bespruta.
Erik Andreasson, professor i växtskydd och chef för resistensbiologienheten vid SLU i Alnarp, har länge forskat kring växtgener för att till exempel kunna ta fram potatissorter som är resistenta mot bladmögel och som klarar torka bättre.
– Vad vi främst kan göra som är nytt är att kombinera flera resistensgener i samma potatis och det är mycket värdefullt för ett uthålligt jordbruk, säger han.
Kan ge sprutfri potatis
Men ett av de nya viktiga verktygen, gensaxen Crispr/Cas9 har omfattas av strikt lagstiftning som begränsat användningen. Nu har EU lättat på reglerna för vissa nya genomiska tekniker.
– Vi får ett nytt verktyg för att kunna möta klimatförändringar och sjukdomar, säger Erik Andreasson.
Hans eget projekt kring bladmögelresistens och torka på potatis är långt framme och kan, i en inte alltför avlägsen framtid komma ut på marknaden.
– I det första steget kan vi inte lova en sprutfri potatis men om vi får jobba på ett tag till så ser jag faktiskt att vi skulle kunna få det.
Han uppskattar omkring 2030. Men det ska testas, godkännas och förökas, säger han.
– Vi vill ha en potatis som ger mycket skörd, men är nyttig och frisk framför allt så vi inte behöver stoppa in så mycket medel.
– Det är ju ingen som vill spruta, för det kostar mycket pengar och vi har en grundvattendiskussion kring växtskyddsmedel.
”Ingen ökad risk med tekniken”
Den 17 juni i år antog EU-parlamentet den nya förordningen som börjar gälla sommaren 2028. Fram till dess gäller nuvarande regler.
Det nya regelverket gör det möjligt att snabbare och enklare utveckla grödor som också skulle kunna uppstå genom traditionell växtförädling.
– Det handlar inte om att ta in gener från andra organismer och det är därför som EU har sagt nu att det finns ingen ökad risk med den här tekniken. Risken är likställd med konventionell förädling, säger Erik Andreasson.
Två olika sorters NGT-växter
Nya genomiska tekniker (NGT) är olika metoder som gör det möjligt att förändra specifika delar av växtens arvsmassa på ett precist sätt.
NGT-växter i kategori 1 (NGT 1) omfattar växter med begränsade förändringar som specificeras i förordningen. NGT 1-växterna är jämförbara med växter som har tagits fram genom konventionell växtförädling eller naturliga processer. En godkänd NGT 1-växt får användas som andra konventionella växter och produkter.
NGT-växter i kategori 2 (NGT 2) omfattar övriga NGT-växter. Förändringarna i en NGT 2-växt är mer omfattande än i en NGT 1, till exempel till antal eller storlek. NGT 2-växter kommer även fortsättningsvis att omfattas av GMO-reglerna. Reglerna har dock anpassats, eftersom dessa växter inte innehåller främmande DNA.
Källa: Jordbruksverket
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.