OS i Los Angeles blir en succé för värdnationen USA när den största utmanaren, Sovjetunionen, bojkottar spelen. Senare samma år mördas Indiens första och hittills enda kvinnliga premiärminister Indira Gandhi. I Sverige vinner Herreys singel ”Diggi loo diggi ley” Melodifestivalen och Eurovision Song Contest.
Året är 1984 och Ulla Roth har precis ställt sig i Malmös småtomtskö.
Hon kommer fem år senare att få höra att Berlinmuren fallit (1989). Och elva år efter det kan hon ta bilen över till Köpenhamn när Öresundsbron invigs (2000).
Ulla Roth är född och uppvuxen i Malmö. Hon ställde sig i kön som 35-åring med en dröm om ett bättre liv.
– Jag hade inte mycket pengar på den tiden, jag var ensam med tre barn ganska länge. Det var tufft, men visst fortsatte jag att betala till tomtkön, säger hon.
Åren går. Hon träffar sin man Alf, och 2012 flyttar de till en tvåplansvilla i Bunkeflostrand.
Alf Roth är inte lika rörlig som han en gång var. Paret har länge haft tankar på att bygga en enplansvilla på en fin tomt för en lite smidigare vardag. Det är den största anledningen till att Ulla Roth har fortsatt betala in avgiften, berättar hon. I fjor pratade hon med någon på kommunen om tomtkön efter att paret hade börjat fundera på om de hade ork kvar att bygga ett hus.
– Då undrade hon på kommunen om jag hade barn. ”Ja”, svarade jag. Då ärver de kötiden, förklarade hon. Ja, men då ska jag ju inte skippa den, och fick rådet att fortsätta betala.
Men nu, 42 år efter att Ulla Roth först ställde sig i kön, tyder mycket på att den ska tas bort. I början av sommaren föreslog tekniska nämnden kommunfullmäktige att gå vidare med Centerpartiets förslag om att slopa kön.
– Vi vill att man i stället säljer de här småhustomterna på en reguljär marknad. För problemet med den här kön är att den är rätt godtycklig. Det kanske inte alltid är den småhustomten man vill ha som man sedan kan tilldelas när man har stått väldigt länge i kö, säger Anton Sauer (C).
Dessutom är det väldigt få tomter som kommer ut, fortsätter han.
– Då är risken att man tar en tomt för att få en tomt, i stället för en tomt man egentligen vill ha. Det blir en bättre matchning om de säljs på en reguljär marknad. Det gör också att Malmö stad kan ta mer marknadsmässiga priser.
Det är oklart vad som kommer att hända med pengarna som betalats in till tomtkön. Det är en fråga tjänstemännen av juridiska skäl får titta vidare på, säger Anton Sauer.
Ulla Roth är besviken över beskedet.
– Så tycker inte jag att man gör. Vi har ju ett avtal.
Argumentet från politikerna är att det knappt kommit ut några tomter, och att intresset för dem som faktiskt släppts varit svalt. Vad tänker du om det?
– Jag kan förstå att de tycker det är jobbigt. Men en tomt där vi med vår ålder ska bygga så ska det ju vara någonstans där vi verkligen vill vara.
Tror ni att ni har större chans att få en tomt på den öppna marknaden?
– Vi borde ju ha bättre förutsättningar i kön, efter alla dessa år, tycker jag.
Anton Sauer säger att han kan förstå besvikelsen i det enskilda fallet.
– Men det säger ju rätt mycket om hur dysfunktionellt systemet varit och hur få tomter som kommit ut.
Hon säger att ni brutit ett avtal. Hur ser du på det?
– Jag kan förstå att det känns trist för den enskilda. Men nu går vi faktiskt fram med ett förslag som ger henne större chans att köpa än om hon hade stått kvar i ytterligare tio år.
I slutet av 2026 väntas de tre sista tomterna släppas, sedan skingras kön för gott.