Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
DEBATT | GEOPOLITIK
Bad Bunnys konserter i Stockholm, VM-finalen mellan Spanien och Argentina med Lionel Messi i fokus och EU:s nya partnerskap med Mercosur kan tyckas vara helt olika nyheter. Men tillsammans berättar de samma historia. Under de senaste två decennierna har den spanskspråkiga världen och Latinamerika fått en allt större kulturell, ekonomisk och geopolitisk betydelse. Sverige har under senare år tagit flera viktiga initiativ för att utveckla relationerna med Latinamerika. Det är välkommet. Men den snabba utvecklingen motiverar ett mer sammanhållet och långsiktigt strategiskt förhållningssätt.
För bara några dagar sedan fyllde Bad Bunny Strawberry Arena under två utsålda kvällar. På söndag möts Spanien och Argentina i VM-finalen. Det är inte första gången två spanskspråkiga nationer spelar om världsmästartiteln – redan i det första världsmästerskapet 1930 möttes Uruguay och Argentina. Men till skillnad från då spelas finalen i ett globalt medielandskap där fotbollen följs av miljarder människor. Tillsammans symboliserar Bad Bunny och Lionel Messi hur den spanskspråkiga världen i dag sätter avtryck långt utanför sina egna gränser – inom musik, idrott och populärkultur. Bad Bunny har blivit en av världens största artister utan att överge det spanska språket eller sina latinamerikanska rötter. Tidigare i år stod han för halvtidsshowen under Super Bowl, en av USA:s största mediehändelser. Det är ett uttryck för den spanskspråkiga kulturens växande betydelse även i USA, där omkring 45 miljoner människor talar spanska i hemmet – landets klart största språk efter engelskan.
Globalt talar över 600 miljoner människor spanska – ett av världens största språk och grunden för en gemensam marknad för kultur, handel och digitala tjänster. Latinamerika utgör samtidigt en av världens största regionala ekonomier, med en samlad BNP på omkring sju till åtta biljoner amerikanska dollar – motsvarande omkring 40 procent av Europeiska unionens samlade ekonomi. Trots detta behandlas spanskan fortfarande ofta i Sverige som ett semesterspråk. Kunskapen om regionen har inte utvecklats i samma takt som dess betydelse för svensk handel, forskning och utrikespolitik. Språk, kultur och ekonomi är i dag tätt sammanflätade, vilket märks inte minst i geopolitiken. Latinamerika har några av världens största tillgångar av litium, koppar och andra kritiska mineraler, liksom växande kapacitet inom kobolt och sällsynta jordartsmetaller – råvaror som är avgörande för Europas gröna och digitala omställning. Det gör regionen allt viktigare när Europa försöker minska sina strategiska beroenden.
Det är mot denna bakgrund EU:s nya partnerskap med Mercosur ska förstås – inte bara som handel, utan som en fråga om Europas ekonomiska säkerhet och strategiska autonomi. Latinamerika har samtidigt blivit en arena för konkurrensen mellan USA, Kina och Europa: Kina har kraftigt ökat sina investeringar i regionen, medan USA åter riktat sitt fokus mot den västra hemisfären – en utveckling som ibland beskrivs som en modern återkomst av Monroedoktrinen. Latinamerika är dock inte ett passivt schackbräde. Många länder försöker stärka sitt eget handlingsutrymme genom att utveckla relationer med flera maktcentrum samtidigt. Det gäller inte minst Brasilien, Latinamerikas största ekonomi och Mercosurs tyngsta medlem, som fördjupar relationerna med Kina, USA och Europa samtidigt som landet driver på för stärkt regional integration.
Mercosur är därför mer än ett handelssamarbete. Det är en tullunion och en regional integrationsorganisation med dimensioner som sträcker sig långt bortom handeln, bland annat genom ett gemensamt avtal om fri rörlighet och uppehållsrätt för medlemsländernas medborgare (Mercosur Residence Agreement). EU:s relation till Latinamerika kan därför inte reduceras till en fråga om råvaror – ett långsiktigt partnerskap måste också bygga på forskning, innovation, utbildning och industriell utveckling. Sverige har goda förutsättningar att spela en större roll. Svenska företag som Ericsson, Volvo och Sandvik har länge varit etablerade i Latinamerika, och regionen blir allt viktigare för svensk industri, digitalisering och energiomställning. Regeringen har på senare år presenterat flera strategier för delar av Latinamerika, vilket är ett steg i rätt riktning. Men Latinamerikas växande betydelse kräver nu ett samlat grepp snarare än enskilda initiativ.
En sådan strategi skulle kunna bygga på tre prioriteringar. För det första bör regeringen formulera tydliga mål för handel och industriellt samarbete med Latinamerika, med särskilt fokus på elektrifiering, gruvteknik, digitalisering och hälsa. För det andra behöver Sverige stärka den språkliga och regionala kompetensen. Spanska är inte bara ett världsspråk utan också ett strategiskt verktyg för näringsliv, forskning och diplomati. Utbildning, studentutbyten och forskningssamarbeten med Spanien och Latinamerika bör byggas ut. För det tredje bör Sverige ta en mer aktiv roll inom EU för att utveckla partnerskapet med Latinamerika på ömsesidiga villkor, i nära samarbete med Spanien som Europas naturliga bro till regionen.
Bad Bunny, VM-finalen och EU:s partnerskap med Mercosur är mer än enskilda händelser. De speglar hur kultur, handel och geopolitik allt tydligare hänger samman. I en tid då Latinamerikas strategiska betydelse växer är det hög tid att göra relationerna med Latinamerika och den bredare spanskspråkiga världen till en tydligare del av svensk utrikes-, handels-, forsknings- och utbildningspolitik.
León Poblete, Ekonomie doktor och docent vid Uppsala universitet
Andrés Rivarola Puntigliano, Professor i latinamerikastudier och docent i ekonomisk historia vid Stockholms universitet