– Redan från första dagen var det uppenbart för oss som jobbar med miljöfrågor att kriget skulle orsaka enorma skador, säger Sofia Sadogurska, expert vid klimatavdelningen på Ecoaction.
Arbetet med att dokumentera krigets skador på miljö och klimat har pågått sedan februari 2022 och omfattar över 2 500 fall. En del är omfattande som sprängningen av Kachovkadammen i juni 2023, andra mindre.
– Före Rysslands fullskaliga invasion fanns det inga initiativ i världen som specifikt och systematiskt räknar på och analyserar konflikternas klimatskador, säger Vasylyna Belo, som är chef för klimatavdelningen.
Databasen som i dag används av både journalister och beslutsfattare är också tänkt att fungera som bevis i ett framtida ekocid-mål mot Ryssland vid Internationella brottmålsdomstolen (ICC).
Förorenad jordbruksmark
Alla dokumenterade fall finns samlade på en interaktiv karta. De största skadorna finns i områdena närmast fronten.
– Men miljökonsekvenserna begränsar sig inte bara till de regionerna. Nästan alla regioner i Ukraina är utsatta, eftersom Ryssland attackerar kraftverk, energianläggningar, gårdar och jordbruksmark, förklarar Sofia Sadogurska.
Jordbruksmarken i landets södra och östra delar är hårt drabbad av kriget. Både marken och vattnet är förorenade och bara att arbeta på åkrarna är farligt.
– Det finns fantastiska bilder på ukrainska lantbrukare som försöker plöja sin mark trots raketbeskjutning och bränder. I Cherson har bönder varit beredda att själva ta hand minröjningen.
Men även nationalparker och naturskyddsområden har skadats, häckningsplatser för flyttfåglar förstörts. Sofia Sadogurska konstaterar att det finns områden som inte kommer att återhämta sig och att arter hotas av utrotning. Sprängningen av Kachovkadammen hade en enorm miljöpåverkan.
– Många områden översvämmades, vissa av dem är skyddade områden, och det påverkade både växt- och djurliv kring Svarta havet.
Ukrainska experter har varit med och tagit fram en uppdaterad europeisk rödlista för Internationella naturvårdsunionen (IUCN). Där anges för första gången militär aktivitet som en faktor som bidragit till att arter hotas.
Till exempel tros närmare 70 procent av världens population av den lilla buskmusen Sicista loriger ha försvunnit när Kachovkadammen sprängdes och dess livsmiljö förstördes. Den klassas nu som akut hotad, precis som ekorrsläktingarna dvärgsisel och pärlsisel.
Samtidigt finns det hopp även där förstörelsen varit som störst, ett bevis för hur naturen kan återhämta sig, säger Sofia Sadogurska.
– I dag växer en skog på botten av dammen och träden är redan två, tre meter höga. Det är häpnadsväckande.
Frankrikes årsutsläpp
Enligt Ecoactions statistik har Rysslands invasion hittills orsakat koldioxidutsläpp på över 311 miljoner ton, en siffra som motsvarar Frankrikes totala årsutsläpp. Den största delen kommer från själva krigsmaskineriet följt av bränder och den framtida återuppbyggnaden av förstörd infrastruktur.
Insamlingen sköts av volontärer. Fler har börjat engagera sig i miljön och klimatet sedan kriget startade. Vasylyna Belo berättar att det finns aktiva organisationer bara några mil från fronten.
– Vi känner att miljöfrågorna är en del av vardagen och är viktiga för många. Människor bryr sig fortfarande om vad de dricker, andas och hur de odlar sin mat.
– Man kan bara gissa varför någon, trots kriget, ändå väljer att engagera sig. Jag tror att det är en längtan efter att skapa något gott omkring sig. Man vill skapa en plats som känns mer som ett hem, som känns tryggare, bättre och lugnare.
Miljöfrågorna har också börjat lyftas av lokala politiker.
– Rent strategiskt handlar det om åtgärder för att använda förnybara energikällor, energieffektivitet eller olika projekt för anpassning till klimatförändringarna. Men det fungerar som verktyg för att få människor att stanna kvar i sin stad, i stället för att flytta någon annanstans.
De ryska attackerna mot el- och värmeförsörjning har fått många i Ukraina att rikta blickarna mot förnybara energikällor. Vasylyna Belo understryker att världens beroende av fossila bränslen inte bara är skadligt för klimatet utan också bidrar till att Ryssland kan fortsätta sitt krig.
– Vi kallar det ett krig om fossila bränslen eftersom Ryssland utvinner fossila bränslen, exporterar dem och tjänar stora pengar på det. Och de pengarna går till kriget.