I torsdags beviljade regeringen tillstånd för två nya havsbaserade vindkraftsparker. En i Skagerrak utanför Grebbestad, och en i Bottenhavet i höjd med Söderhamn. Tillsammans skulle de kunna leverera upp till 19 terawattimmar el varje år, betydligt mer än vad de tre kärnkraftsreaktorer som Videberg kraft fått statlig finansiering för att bygga vid Ringhals kan leverera.
”Sverige behöver alla fossilfria kraftslag för att nya industrier och företag ska våga fatta de investeringsbeslut som säkrar klimatomställningen, stärker konkurrenskraften och bygger landets framtida välstånd. Därför är jag glad att regeringen nu kan godkänna ytterligare två vindkraftsparker till havs”, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i ett pressmeddelande.
Ett problem bara.
Utan statligt stöd i någon form är de nya vindkraftsparkerna bara luft.
Och faktum är att regeringen har gett betydligt mer rött ljus än grönt till havsbaserad vindkraft under mandatperioden.
”Marknadsförutsättningarna idag är tuffa”, förklarar Niclas Broman, vd för Skyborn renewables som äger projektet i Bottenhavet, i Aktuellt. Vattenfall, som är majoritetsägare i projektet i Skagerrak, är inne på samma linje: förutsättningarna att investera i havsbaserad vindkraft saknas i dagsläget. 2024 pausade bolaget ett liknande projekt på Kriegers flak utanför Trelleborg på grund av bristande lönsamhet.
Det som efterlyses är något som liknar det kärnkraften har lovats: riskdelning, subventionerade lån eller garanterade elpriser. Eller åtminstone den finansiering av kablarna som behövs för att koppla ihop vindkraftsparkerna med elnätet – som regeringen drog in härom året. Annars blir det inget, säger de ansvariga operatörerna.
Och får medhåll – från en irriterad Tobias Andersson, Sverigedemokraternas energipolitiska talesperson:
”Idag har regeringen, utan samordning med SD, beviljat tillstånd för två havsbaserade vindkraftsparker. Dessa kommer aldrig att byggas utan omfattande statsstöd – vilket SD har stoppat under mandatperioden”, skriver han på X.
Men några stöd är ju inte aktuella, enligt Romina Pourmokhtari:
”Vi ger ju ett ja, som gör att man kommer kunna bygga havsbaserad vindkraft i Sverige. Och är det så att man helt förlitar sig på att skattebetalarna ska betala för alla de här bolagens verksamhet, då hade man ju inte ansökt om att bygga”, sade hon till SVT på torsdagen.
Regeringen brukar hävda att kärnkraften särbehandlas för att den levererar baskraft som till skillnad från vindkraften är planerbar.
Fast när forskningsbolaget Energiforsk i en rapport från i fjol undersökte huruvida elsystemets stabilitet försämrats av mer väderberoende kraft och mindre kärnkraft hittades inga bevis för det, snarare är systemet mycket stabilt – avvikelser från riktvärdet för växelströmmens frekvens är ovanliga.
Men elsystemet har fortfarande utmaningar, inte minst vad gäller effektbrist.
Då behöver den havsbaserade vindkraften få mer än en inbjudan med armbågen från regeringen.