En kollapsad vapenvila och återupptagna attacker är den senaste utvecklingen i konflikten mellan USA och Iran. Sannolikheten att ett fullskaligt storkrig blossar upp är dock mindre än vad parterna vill få det att framstå, enligt Aron Lund vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
– Bägge sidor utgår från att den andra ljuger och leds ju av figurer som har väldigt upptrissad retorik. Men det är sällan man vill slåss till det bittra slutet.
Hormuzsundet knäckfråga
Det samförståndsavtal som slöts mellan USA och Iran i mitten av juni är övergripande och vagt. Aron Lund bedömer att frågan om Hormuzsundet varit den stora vattendelaren.
– Man hade olika tolkningar av vad som hade överenskommits. Iran har läst avtalet som att sundet ska öppnas, fast under iransk kontroll. USA menar att de har rätt att öppna en egen rutt.
Iran har pekats ut för att ligga bakom tre fartygsattacker i Persiska viken i början av juli. USA:s president Trump förkastade vapenvilan och luftangreppen återupptogs.
– Den iranska positionen är i grund och botten olaglig. Man kan inte skjuta mot civil sjöfart. Med det sagt är det överraskande att USA, arabiska länder och till och med europeiska ledare verkar ha tagits på sängen av den iranska hållningen kring Hormuz.
Begränsat krig tillbaka
Krigets tillsynes kaotiska karaktär gör att det är svårt att förutse nästa steg, eller möjliga lösningar. Men båda sidor är beräknande, enligt Lund.
– Bägge sidor ser framför sig ett avtal. Men den andra sidan måste försvagas – och övertygas om att ställa upp.
Tills det att en sida sätts ur balans i maktstriden används hot som påtryckningsmedel.
För USA:s del handlar det främst om utökade flygkampanjer och Israels eventuella inblandning. För Irans del om oljepriset och attacker i regionen, understödda av miliserna Huthirörelsen och Hizbollah.
– Det kan ta tid, det kan gå fel. Men i praktiken pågår en omförhandling av de villkor som slöts första gången, säger Aron Lund.