Här uppfinner soldaterna egna stridslösningar i rekordfart
Sverige ska bli snabbare på att ta fram nya uppfinningar och lösningar under pågående konflikt. I projektet Strilab är det soldaterna som bygger. SVT var med när flera nya lösningar testades – som soldaterna uppfunnit själva.
– Jag tröttnade på de gamla åttiotalssystemen, så jag gjorde mina egna, säger Lucas Nilsson, deltidssoldat.
Inspirationen kommer från Ukraina, där utvecklingen av ny teknik på slagfältet går mycket snabbt. Målet är att kunna skynda på framtagandet av nya lösningar som ska ge Försvarsmakten en fördel ifall det blir konflikt.
Under programmets fem veckor utvecklas ny teknik och lösningar för försvarsmakten. De flesta av deltagarna är studenter, mest civilingenjörsstudenter, som är deltidsanställda i militären.
– Vi har en helt unik talangpool i Sverige, med soldater som är militärt utbildade, men också är civilingenjörer och studenter. De kommer in och tar med sig de här civila kunskaperna, säger Jakob Blomqvist, chef för Stridslaboratoriet.
Soldaterna arbetar inom små lag med instruktörer influgna från Silicon Valley. Arbetet sker tillsammans med näringslivet, FOI och FMV. Och processen ska gå snabbt.
– Ukraina har lärt oss att sänka gränserna och samarbeta tätare. Vi ska kunna ta idéer och erfarenheter och direkt omsätta dem till nya metoder eller nya vapen, säger Jakob Blomqvist.
Byggde drönare på fritiden
En föregångare till programmet är markdrönaren ”Råttan” som byggdes på kvällarna av ingenjörsstudenter. Fabian Duke, plutonchef och ställföreträdande chef för Strilab, var en av dem. Han berättar att han var trött på avsaknaden av drönare, så han samlade ihop ett par ingenjörsstudenter och började skissa.
– Vi sa att ”nu struntar vi i att vänta, nu börjar vi bygga själva istället.”
”Råttan” kan söka igenom byggnader i strid istället för att skicka in två soldater som annars riskerar livet. Ett och ett halvt år senare nyttjas den av livgardets brigad och används regelbundit i militära övningar.
Nytt risktänk
Förhoppningen är att det snabba, decentraliserade arbetssättet ska fortsätta även efter att projektet är slut. Samtidigt kräver ökad digitalisering nytt risktänk.
– Vi är väldigt bra på att hålla kvar i det gamla som funkar också. Men en fysisk karta kan tappas bort eller bli blöt eller vara daterad. Jag ser det digitala som samma risktagning, säger Fabian Duke.
Och att mycket av mjukvaran som används är amerikansk är även det en avvägning.
– De som tar de besluten väger naturligtvis alla risker. Vårt mål idag är att använda den bästa mjukvaran vi kan som de ovan oss säger är säker.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.