Efter eskaleringen runt Hormuzsundet – experternas svar om effekterna
De senaste dagarnas eskalering kring Hormuzsundet skapar svallvågor världen över.
Vad blir effekterna för Sveriges del? Och hur mycket dyrare kan din Thailandsresa bli i vinter?
– Jag har sett siffror på fem till 10 procents ökning, säger Filip Johnsson, professor i energisystem.
Vapenvilan sprack innan tidsfristen för fredsförhandlingarna gick ut. Fartyg kunde passera Hormuzsundet, men transporterna hann inte fylla på strategiska lager med olja.
– Före kriget var det 540 fartyg som passerade varje dag som mest. Under den lugnare perioden var det ungefär 40 fartyg som kunde gå igenom, säger Johan Woxenius, som är professor i sjöfartens transportekonomi och logistik vid Göteborgs universitet.
Han understryker att transportbolagen bedömer riskerna och läget, vilket är ”ytterligt svårt” med tanke på olika politiska uttalanden och dagliga attacker.
– Dessutom behöver rederiet och befälhavaren ombord, och i viss mån lastägaren, vara överens om att det är värt att ta risken att passera, säger Woxenius.
Kan påverka priserna under hösten
Filip Johnsson, professor i energisystem vid Chalmers, ser högre priser både för bilar och flyg under hösten ifall oljetransporterna fortsatt blockeras vid sundet.
– Det är mycket som spelar in, men jag har sett siffror på 5 till 10 procents ökning på dessa priser.
Han berättar att Europas oljelager är reglerat, och att det finns lager för ungefär 90 dagar. Lagren för flygbränsle är aningen mindre.
– Det kan bli så att flyg ställs in eller att priserna drastiskt höjs för att du ska hem från en destination där det faktiskt inte finns tillgång på flygbränsle, säger Lena Heuts, forskare och expert på hållbar industriomställning vid Chalmers Industriteknik.
För Sveriges del så har regeringen tillåtit att man tar ur den svenska oljereserven fram till årsskiftet.
Framtida alternativ
Heuts ser kriget i Mellanöstern som en signal om att det är viktigt att se till att Sverige kan öka sin självförsörjning inom flygbränslen, andra drivmedel och mat.
– Sverige har mycket goda förutsättningar att producera våra egna drivmedel utifrån de resurser vi har, i form av restprodukter från olika typer av skogsbruk, jordbruk eller att använda koldioxid från massa- och pappersbruk eller fjärrvärmeverk.
Sverige har även goda förutsättningar att producera internt flygbränsle baserat på förnybar råvara, fortsätter hon.
– Det här kan ge en skjuts att öka vår försörjningstrygghet genom att vi börjar producera mer egna flygbränslen, enligt Heuts.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.