Förra årets stora stridsfråga i avtalsrörelsen för både Kommunal och LO gällde övertidsersättning för deltidsanställda, alltså att alla som jobbar utöver sin schemalagda tid skulle ha rätt till samma ersättning. Efter konfliktvarsel och medling kom vi och Vårdföretagarna överens om nya regler i kollektivavtalet som började gälla den 1 juni i år.
Ändå försöker privata vårdbolag att runda avtalet och pressa priserna. Tycker Sveriges politiker att det är rimligt att undersköterskor och vårdbiträden ska göda företagens vinster med dåliga anställningsvillkor och låg ersättning?
Det tycker inte vi. Det borde finnas ett gemensamt svenskt intresse av att göra äldreomsorgen mer attraktiv. Att äldre och sårbara ska få en anständig vardag, och att fler får möjlighet att jobba heltid och leva på sin lön.
Rundar avtalet
Endast 6 av 10 arbetar heltid hos privata arbetsgivare, motsvarande siffra för kommuner är 8 av 10. Tricket med att hålla nere sysselsättningsgraden till ett minimum är ett konstant behov av att addera timmar. I praktiken innebär det att en arbetstagare jobbar halvtid, men när det passar arbetsgivaren förväntas medarbetaren hoppa in och jobba extra timmar. Ofta med väldigt kort varsel.
Vår ingång är att heltid ska vara en rättighet, deltid en möjlighet. Om en arbetsgivare vill att en medarbetare ska jobba mer än vad anställningsavtalet reglerar är det att betrakta som övertid. Därmed ska deltidsanställda, precis som heltidsanställda, få samma övertidsersättning. EU-domstolen håller med oss, vilket föranledde att detta tydligt reglerades i de avtal som tecknades i avtalsrörelsen 2025.
Men i stället för att hjälpa sina medlemsföretag att ställa om under det gångna året har Vårdföretagarna fokuserat på att hitta sätt att runda avtalet. Genom att ”erbjuda” de anställda dubbla anställningar menar Vårdföretagarna nu att de som arbetar deltid inte har rätt till övertidsersättning. Men i vilka andra yrken skulle man tvinga in personer i dubbla anställningar?
Få skulle förvänta sig att män inom industrin skulle acceptera att jaga timmar när det passar produktionen
Undersköterskor är Sveriges största yrkesgrupp, och en kvinnodominerad sådan. Få skulle förvänta sig att män inom industrin skulle acceptera att jaga timmar när det passar produktionen. Men inom den privata vårdnäringen ses detta fortfarande som något självklart. För oss i Kommunal räcker det nu.
Det råder ingen tvekan om att pengarna för att öka sysselsättningsgraden finns. Under första kvartalet i år redovisar Attendo och Ambea ett rörelseresultat (EBITA) på 326 miljoner kronor respektive 380 miljoner kronor. Pengar som skulle kunna ha använts för att öka bemanningen, kvaliteten och tryggheten för arbetstagarna. Vi kommer inte acceptera att Kommunals medlemmar, genom låg sysselsättningsgrad och hög otrygghet, betalar företagens goda marginaler.
Debatten om vinster i välfärden blir därför mer aktuell än någonsin och en viktig fråga måste ställas till Sveriges politiker inför det stundande valet: Hur länge ska ni acceptera att skattepengar går till vårdbolag som inte tar sin del av ansvaret för äldreomsorgen?
Malin Ragnegård, ordförande Kommunal