Växjö har, något överraskande, värvat Peter Cehlarik på ett tvåårskontrakt. På pappret är det ett namn som kanske fortfarande inger en form av respekt. Cehlarik var trots allt en spelare som under sina bästa år var en av SHL:s skickligaste forwards.
Det här är dock en värvning som belyser och tydliggör en annan fråga: Hur ser egentligen spelarmarknaden ut just nu och hur oroliga är klubbledarna?
För sanningen är att Peter Cehlarik inte längre är den spelare han en gång var.
De senaste säsongerna har kurvan pekat nedåt och den gångna säsongen med Leksand var stundtals brutalt tufft. Cehlarik hade svårt att hantera tempot, såg stundtals vilsen ut i spelet och lyckades aldrig bli den offensiva kraft som Leksand så väl hade behövt.
Skruva inte upp förväntningarna
Nu återförenas Cehlarik med Växjös nuvarande tränare Björn Hellkvist.
Det är inte en helt oviktig detalj. Under Hellkvists ledning spelade Cehlarik sin bästa hockey i Leksand. Hellkvist vet såldes hur slovaken bör användas och i vilken miljö och omgivning han trivs bäst i. De har ett upparbetat förtroende och en respekt för varandra som möjligtvis skulle kunna ge Cehlarik en push i rätt riktning.
Dessutom passar Växjös sätt att spela sannolikt Cehlarik bättre.
Växjös spel bygger betydligt mer på kontroll och lugn. De är inget lag som konsekvent försöker vinna matcher genom en ursinnig och aggressiva forecheck. Det kan möjligtvis passa Cehlarik bättre än vad som var fallet i Leksand i fjol.
Det betyder dock inte att förväntningarna på Cehlarik ska skruvas upp.
Klubbarna tvingas till det
För mig handlar den här värvningen i grunden rätt lite om Peter Cehlarik utan mer om den verklighet som SHL-klubbarna lever med.
Marknaden är tunn.
Riktigt tunn.
När ett lag som Växjö, med uttalade guldambitioner, landar i en spelare som haft en så tydligt nedåtgående trend de senaste åren säger det ganska mycket om hur få tillgängliga spelare det faktiskt finns. Växjö är så klart medvetna om att Cehlarik inte längre är samma spelare som för tre, fyra år sedan. Det handlar snarare om att utbudet av spetsspelare är så begränsat att klubbarna nu tvingas satsa på spelare som de hoppas på kan hitta tillbaka till ett spel som de tidigare visat.
Supportrar runt om i landet som fortfarande sitter och väntar på den där stora offensiva värvningen kommer med sannolikhet bli besvikna. De spelarna finns helt enkelt inte tillgängliga vilket sportchefer jag pratat med också vittnar om. När eller om en spetsspelare blir tillgänglig på marknaden kommer det bli en huggsexa varpå priset skjuter i höjden.
Rejäla chansningar
En snabb genomgång av samtliga lag i SHL ger en rätt tydlig bild.
Björklöven är på jakt efter både en back och en forward. Brynäs hade mått bra av en center och en forward. Djurgården ett par eller till och med tre forwards beroende på Marcus Krügers status. Frölundas guldjakt hade mått bra av en förstacenter medan Färjestad måste värva en spelskicklig backetta något som säkerligen även HV71 är på jakt efter.
Linköping ska vara nära ytterligare en forward och allra helst en center. Rögle saknar en back och jag hade nog gärna sett att de fick in en toppcenter också. Skellefteå kan sitta rätt lugnt även om de saknar en forward medan Växjö, utöver Peter Cehlarik, fortsatt nog vill få in en eller två forwards till.
Örebro, Luleå, Malmö och till viss del även Timrå var tidigt klara med sina lagbyggen. Timrå har dock tvingats ut och undersöka marknaden efter en ersättare till Alfons Friej som nyligen valde att flytta över till Winnipeg Jets organisation.
Under de kommande veckorna lär det med andra ord värvas in en god del spelare. Många kommer vara rena chansningar till ett pris som är rejält mycket högre nu än för tre, fyra månader sen.
Luleå, Malmö, Örebro och även Skellefteå är just nu de stora vinnarna som slipper jaga spelare till ett rejält överpris.