USA har intensifierat attackerna mot Iran och sedan konfliktens utbrott har såväl taktiken som vapnen förändrats.
– De har sett till att det blivit ett krig på tv-skärm, säger Albin Aronsson på Totalförsvarets forskningsinstitut.
USA har intensifierat attackerna mot Iran och sedan konfliktens utbrott har såväl taktiken som vapnen förändrats.
– De har sett till att det blivit ett krig på tv-skärm, säger Albin Aronsson på Totalförsvarets forskningsinstitut.
I den senaste veckans attacker verkar den amerikanska militären ha börjat anfalla från närmare håll, men också i större utsträckning tidigare på dygnet. Det kan vara en indikation på att Irans luftförsvar inte längre anses utgöra ett lika stort hot.
– Omställningen handlar till viss del om att man har begränsad ammunition när det gäller långdistansvapen, som dessutom är väldigt dyra. Samtidigt vill USA absolut inte riskera sina soldater. Det iranska försvaret har begränsats men är inte obefintligt, säger Albin Aronsson, som är säkerhetspolitisk analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
– Nu försöker man slå ut de kvarvarande målen och iranska vapensystem, drönarfabriker och liknande, fortsätter han.
Sedan USA och Israel inledde offensiven mot Iran i februari har deras kanske främsta fördel, förutom ett överväldigande vapenövertag, varit förmågan att attackera på avstånd.
Med långdistansrobotar som Tomahawk och JASSM, och bombplan som B2, har USA:s militär kunnat försvaga Irans försvarspositioner.
Tidigt i konflikten sänktes den iranska flottan – vilket gjorde att amerikanska fartyg kunnat användas som avfyrningsplatser bortom iransk räckvidd.
Även amerikanska baser i Bahrain, Kuwait och Jordanien används i detta syfte, men där har Iran flera gånger kunnat svara med egna långdistansvapen eller drönare.
– Det här har genomgått flera faser. Inledningsvis använde USA sig främst av långdistansvapen som till exempel kryssningsrobotar som kan avfyras på väldigt långt håll, säger Albin Aronsson.
– Man kan säga att de under den första tiden siktade in sig på Irans ögon och öron. Det vill säga exempelvis radarstationer och olika typer av sensorer i luften, på marken och på sjön, fortsätter han.
Att inte riskera amerikanska soldaters liv är av yttersta vikt för Donald Trump av politiska skäl, vilket har präglat taktiken.
– Än så länge har man sett till att det blivit ett krig på tv-skärm, där väldigt få egna soldater har dött.
De fortsatta attackerna, som genomförs med bomber, raketer och robotar – avfyras från en mängd olika sorters vapenplattformar. Även sjögående attackdrönare har använts den senaste veckan.
– Det är taktiska strids- och bombflygplan, ubåtar och ytfartyg. Men också luftvärnssystem som Patriot från landbaser. Men kortare avstånd gör att man kunnat börja använda sig mer av så kallade ”dumma bomber”, som är billigare och inte har lika avancerad styrning.
Attackerna kommer i vågor – och sedan i onsdags har sådana genomförts flera gånger per dag.
Det amerikanska militärkommandot Centcom har varje gång meddelat att ”syftet är att bryta ner Irans militära förmågor”. På fredagen anklagade Iran USA för att rikta attacker mot civil infrastruktur.
Fem broar, men också en tågstation och en flygplats hade träffats, enligt statskontrollerad tv. Anklagelserna har varken bekräftats eller dementerats från amerikanskt håll, men Trump har tidigare hotat med attacker mot sådana mål.
– De vill tvinga Iran till en förhandling. Man vill pressa regimen så mycket att den blir ekonomiskt försvagad, exempelvis genom att förhindra deras oljeexport via tåg eller skuggflottan, vilket ska leda till en internpolitisk kris, säger analytikern.
Men enligt Aronsson är det tveksamt om de fortsatta attackerna verkligen kan tvinga Iran till förhandling.
– Diktaturen Iran är bokstavligt och bildligt så nedgrävd att de inte behöver bry sig så mycket om vad befolkningen tycker. Det här är ett existentiellt krig för regimen och de kommer gå väldigt långt innan de ger upp.
Om den iranska ledningen inte ger efter för attackerna kan USA börja få slut på alternativ. Att backa vore en enorm prestigeförlust för Donald Trump. Han har flera gånger hotat med att använda sig av marktrupper på ön Kharg i södra Iran.
– Men det skulle vara oerhört impopulärt på hemmaplan. Amerikanska soldater skulle dö och situationen bli en helt annan politiskt. Det är redan osäkert hur stort stöd han har i det här.
Enligt Aronsson har presidenten försatt sig i en svår politisk sits.
– Trump vill skapa ett politiskt arv men konflikten gör inte underverk för stödet med tanke på konsekvenserna för oljepriset och inflationen. Ekonomin avgör amerikanska val, brukar man säga.