Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.
Under de senaste åren har jag studerat Sverige och skrivit för svenska medier. I mina böcker ”Myter om kapitalism” (Svensk Tidskrift, 2023) och ”Förebilder och syndabockar – Synen på rika i Sverige och andra länder” (Svensk Tidskrift, 2022) har jag presenterat resultat från internationella studier som jämför Sverige med andra länder – och Sverige sticker ut.
Attityderna till rika är betydligt mer positiva i Sverige än i Frankrike, Spanien, Tyskland och Italien. Inställningen till marknadsekonomin är också mer positiv i Sverige än i alla andra europeiska länder, med undantag för Polen. De flesta av dessa resultat presenteras i artikeln ”What Sweden thinks about markets, capitalism and the rich” (Economic Affairs, 2024).
Sverige har genomgått en anmärkningsvärd och positiv ekonomisk omvandling under de senaste decennierna. Ändå är denna historia förvånansvärt okänd internationellt – och sannolikt även för många svenskar.
Sverige har genomgått en anmärkningsvärd och positiv ekonomisk omvandling under de senaste decennierna.
Internationellt betraktar många fortfarande Sverige som ett socialistiskt land. I en opinionsundersökning som jag låtit opinionsinstitutet INSA genomföra fick respondenter i USA och Tyskland frågan om de trodde USA eller Sverige har flest miljardärer i förhållande till sin befolkning. I båda länderna trodde en överväldigande majoritet – 89 procent i USA och 75 procent i Tyskland – att USA hade fler dollarmiljardärer per capita. Detta är dock fel. Sverige har faktiskt fler dollarmiljardärer per invånare än USA.
Den internationella bilden av Sverige stämmer alltså inte överens med verkligheten. I den tidigare nämnda undersökningen fick respondenterna också frågan vilket av de två länderna – Sverige eller USA – de ansåg vara mest kapitalistiskt. I både USA och Tyskland svarade mer än fyra av fem att USA var mer kapitalistiskt än Sverige.
Men generellt är Sverige betydligt mer kapitalistiskt än USA. I Heritage Foundations Index of economic freedom 2026, där 176 länder rankas efter graden av ekonomisk frihet, placerar sig Sverige på elfte plats medan USA återfinns först på plats 22.
Indexet mäter ekonomisk frihet utifrån tolv kriterier. Sverige får högre poäng än USA när det gäller äganderätt, rättsväsendets effektivitet, offentlig integritet, offentliga finanser, handelsfrihet och investeringsfrihet. Länderna får samma betyg när det gäller finansiell frihet. Den största skillnaden återfinns inom kategorin offentliga finanser, där Sverige får 97,5 av 100 poäng medan USA endast får 18,5. USA har däremot högre poäng än Sverige när det gäller skattetryck, offentliga utgifter och arbetsmarknadens frihet.
I en ny dokumentärfilm av mig och den polske filmaren Tomasz Agnecki, ”What Sweden got right”, undersöker vi orsakerna bakom Sveriges ekonomiska framgångar och höga levnadsstandard.
Under 1970-talet förde Sverige en politik mot de rika som drev framgångsrika entreprenörer ut ur landet. Den ökande statliga styrningen skadade allvarligt den svenska ekonomin. Under 1980- och 1990-talen genomförde Sverige däremot omfattande marknadsorienterade reformer som ledde till ökad ekonomisk tillväxt och stigande levnadsstandard.
Utvecklingen i Sverige innehåller många lärdomar för andra länder
Efter de negativa erfarenheterna under 1970-talet, stärktes äganderätten och Sverige avskaffade arvsskatten, gåvoskatten och förmögenhetsskatten. Som en följd återvände många rika som hade lämnat landet under den socialistiska perioden på 1970-talet och framgångsrika företagare blev kvar och fortsatte bygga företag i landet.
Utvecklingen i Sverige innehåller många lärdomar för andra länder som försvagar sina ekonomier genom ökad statlig intervention och en fientlig inställning till förmögna människor. I mitt hemland Tyskland har en statlig kommission nyligen pekat ut det svenska pensionssystemet – i tysk debatt kallad Schwedenrente, där pensionssparandet investeras på aktiemarknaden – som en förebild. Men Tyskland borde överväga fler svenska reformer som stärker det privata ägandet, som att avskaffa arvs- och gåvoskatten.