När Sara var 18 år flyttade hon till Sverige från Pakistan efter att ha blivit bortgift till en man som redan bodde i Sverige.
Efter flera år av fysiskt, sexuellt och psykiskt våld lämnade hon honom och bor nu med sin dotter på ett skyddat boende.
Hon beviljades uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin exman, men eftersom hon nu har lämnat honom har Migrationsverket beslutat att hon ska utvisas.
– Jag vill leva här, jag klarar svenskan, jag jobbar och jag skulle börja en utbildning i höst. Jag förstår inte, säger Sara som nu är i 20-årsåldern.
”De kommer att gifta bort henne”
Saras exman har berättat för både hennes och sin egen familj att hon har lämnat honom. Saras pappa ska då ha varit tydlig med att han inte accepterar det och att hon dragit skam över familjen. Saras mamma säger till henne att hon inte kan återvända för att exmakens familj kräver hämnd av henne samt att hennes att dotter ska ges till exmakens släkt i Pakistan.
Enligt Migrationsverket har Sara och hennes dotter inte rätt till uppehållstillstånd, varken som skyddsbehövande eller som flyktingar. Det betyder att de båda utvisas till Pakistan.
– De kommer att ta min dotter ifrån mig för de tycker att jag har dragit skam över familjen.
Saras familj har nyligen blivit utvisade från Pakistan till Afghanistan då Saras pappa kommer därifrån. Nu är hon rädd att det skulle kunna innebära att även hon och dottern kommer utvisas dit.
– Jag vill inte tänka på det, men jag vet att hon skulle få ett dåligt liv som jag hade när jag var liten. De kommer att gifta bort henne och i Afghanistan kan det ske redan när hon är 12 år.
På bara ett år har Sara klarat hela SFI:s grundutbildning, ska börja läsa på gymnasienivå till hösten och jobbar på ett äldreboende. Hon har även kommit in på utbildningen för att bli undersköterska. Hennes unga dotter har bott i Sverige majoriteten av sitt liv.
– Det är jätteorättvist, jag får ont i hjärtat.
Migrationsverket: Över ett år sedan hot
I Migrationsdomstolens beslut står det att hotbilden från hennes pappa och exmakens släktingar, som Sara upplever, bygger på spekulationer och saknar tillräckliga bevis då det har gått över ett år sedan pappan ska ha uttalat hot mot henne. I Migrationsverkets beslut står det även att de inte bedömer uppgifterna om att Sara blivit bortgift mot sin vilja, eller att hon levt under svåra förhållanden i Pakistan, som tillförlitliga.
När utvisningsbeskedet kom bröt Sara ihop.
– Jag var på jobbet och kunde inte ens gå in till brukaren. Min kollega gjorde det i stället för jag bara grät och grät. Jag gjorde allting rätt, jag förstår inte vad de vill, säger Sara.
Att vara ensamstående och skild kvinna i Pakistan är inte heller något som gör att hon riskerar att utsättas för förföljelse eller behandling som är skyddsgrundande, enligt domstolen.
– Jag vill studera, jag vill göra någonting, jag vill bygga ett liv men nu har jag ingenting.
Går emot Socialtjänsten och Skatteverket
Migrationsverket och domstolen menar också att uppgifterna om olika typer av våld från exmannen är knapphändiga och saknar tillräcklig bevisning. Det trots att Socialtjänsten har placerat henne och dottern på ett skyddat boende samt att Skatteverket beviljat henne skyddad identitet på grund av hennes situation.
För att Skatteverket ska göra det behövs särskilda skäl som visar att en person antas bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier.
Sara har även ensam vårdnad över dottern på grund av situationen.
Dottern utvisas: Ingen konkret risk
Sara berättar att hennes dotter är en jätteglad tjej som trivs bra i förskolan. Hon är bra på att prata och tycker om att spela fotboll.
I Pakistan är Sara rädd att hennes dotter ska giftas bort, precis som hon själv blev. Men Migrationsverket menar att det inte finns en konkret risk för dottern att utsättas för barnäktenskap eller bortgifte samt att ett eventuellt sådant ligger ”långt fram i tiden.”
– Jag är rädd för min dotters skull, det är inte hennes fel, hon förstår ingenting, säger Sara.
Advokaten: Uppenbar risk för hedersvåld
Saras advokat menar att bara de objektiva förutsättningarna, att Sara har lämnat sin exman, ska räcka för att Migrationsverket ska se att hon har ett skyddsbehov och inte kan utvisas. Hon anser att Migrationsverket har fel i bedömningen om förhållandena i Pakistan och riskerna som finns vid utvisning.
– Det finns en uppenbar risk för hedersvåld.
– Även om man tror på henne eller inte, ska de objektiva förutsättningarna inte ifrågasättas.
Hon tycker att Migrationsverkets bedömning, om att uppgifterna Sara har lämnat om hot och våld till viss del inte är sanningsenliga, inte stämmer.
– Det har ju tagits igenom hela systemet och ingen ifrågasätter henne.
Lagen säger att en person ska beviljas fortsatt uppehållstillstånd om förhållandet, som tidigare var dess anknytning till Sverige, har upphört främst på grund av att personen eller dess barn har utsatts för våld eller annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid.
Syftet är att förhindra att kvinnor av rädsla för utvisning stannar kvar i anknytningsförhållanden där de misshandlas eller utsätts för allvarliga kränkningar.
– Hon har gjort det sannolikt att hon har utsatts för våld och hon har utsatts för tillräckligt mycket under tillräckligt lång tid för att hon ska få stanna, säger advokaten.
Migrationsverket: ”Hon kan återvända”
Migrationsverkets presskommunikatör Jacob Sandström kommenterar fallet och säger att Sara inte har utsatts för våld i tillräcklig omfattning som krävs för att kunna beviljas uppehållstillstånd enligt den del av lagen som syftar till att kvinnor av rädsla för utvisning stannar kvar i anknytningsförhållanden där de misshandlas eller annars utsätts för allvarliga kränkningar. Han säger också att Sara och exmaken bott tillsammans för kort tid.
– Det låter såklart jättehårt, men det är så kraven för ett sådant uppehållstillstånd ser ut.
Risk att hedersvåldet eskalerar
Enligt Riksorganisationen Gapf, som arbetar mot hedersrelaterat våld och förtryck, bygger hedersrelaterat våld och förtryck på starkt patriarkala föreställningar och kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet är central.
Migrationsverket menar att situationen för flickor och kvinnor i Pakistan inte är sådan att de generellt riskerar förföljelse. Men Gapf, som tagit del av Saras fall, menar att bara det faktum att Sara har lämnat sin exman och skilt sig är en riskfaktor för att hedersvåldet kan fortsätta och eskalera.
Organisationen menar även att hederskultur i sig är ett hinder för att prata med utomstående om sin utsatthet eftersom det anses kunna skada familjens heder. Att hon inte har pratat detaljerat om våldet hon utsatts för är snarare förväntat än anmärkningsvärt eftersom hon har vuxit upp i hederskontext.
Migrationsverket menar att hoten mot Sara är spekulationer och att det har gått tid sedan hennes pappa uttalat hot mot henne. Gapf menar dock att en stor del av hot i hederskultur inte är uttalade, utan att individer fostras till att lära sig vad som är rätt och fel samt dess konsekvenser.
”Att hot från hennes pappa eller exmannens familj uttalats direkt till henne innebär alltså inte att det inte föreligger allvarliga hot mot henne”.
Barn ses ofta som pappans egendom i hederskultur vilket innebär att barnet tillfaller mannen vid skilsmässa. I Sverige är dottern skyddad av myndigheter genom att hon har enskild vårdnad om henne och eftersom de lever skyddat.
– Jag är så rädd, jag vet inte vad jag ska göra, säger Sara.
Sara heter egentligen något annat.