I en tid då alla försöker fånga vår uppmärksamhet måste vi slå vakt om vårt fokus. Förmågan att upprätthålla riktad uppmärksamhet är nämligen en förutsättning för att vi ska kunna lösa utmanande uppgifter. Utan fokus blir minnet uselt och lärandet ytligt.
Fokusets värsta fiende är distraktioner. De kan vara digitala, som notiser, sms eller mejl, men det kan lika gärna handla om högljudda kollegor i kontorslandskapet som diskuterar om chefens plötsliga träningshets är ett tecken på otrohet, rädsla för döden eller både och. Om du jobbar hemifrån kan distraktionerna dyka upp i form av ett plötsligt behov av att rensa kylskåpet och barn som visserligen kan baka själva, men som behöver hjälp med att hitta mjölet, kakaon och skålen.
Distraktionerna behöver inte bara komma utifrån, de kan också komma inifrån i form av tankar och känslor. Olika typer av distraktioner kan dessutom förstärka varandra. I hektiska perioder kan jag till exempel tycka att det är svårt att fokusera på att läsa en bok. När jag vant mig vid att ständigt vara uppmärksam på nya stimuli som mejl, meddelanden och notiser hamnar min hjärna i ett läge av ständig beredskap.
I detta upptrissade tillstånd blir det i stället sociala medier och mobilspel som utgör förströelsen. Gärna samtidigt som en serie står på i bakgrunden. För även om jag sätter mig ner med en bok drar tankarna snabbt i gång: Borde jag kolla mejlen? Glömde jag något? Hur ska jag lösa det där i morgon? I frånvaro av externa avbrott gör min hjärna ett bra jobb med att störa mig inifrån. Det kan vara svårt att bromsa ett sådant stämningsläge, och alla kanske inte ens vill det. Känslan av att hålla ett högt tempo och ha många bollar i luften kan vara lätt berusande och man kan få en upplevelse av att vara supereffektiv – hur förrädisk den än må vara.
Samtidigt kan det vara extremt belönande att befinna sig i ett fokuserat tillstånd. Få saker är så härliga som att verkligen uppslukas av en aktivitet – så att tid och rum nästan försvinner. Tröskeln över till denna typ av fokus är högre än till soffskrollandet, men resultatet blir en djupare känsla av mening och tillfredsställelse.
När vi ständigt befinner oss i ett uppvarvat tillstånd riskerar vi att gå miste om denna typ av meningsskapande aktivitet. Kronisk distraktion begränsar också vår möjlighet att lära oss nya saker. För lärandet kräver ofta det fokus som riskerar att försvinna när hjärnan ständigt går på högvarv.
Många underskattar problematiken med att befinna sig i ett kroniskt distraherat tillstånd. Begreppet ”multitasking” har länge haft en positiv klang och simultanförmåga ses ofta som en åtråvärd färdighet. Men idén om det framgångsrika multitaskandet är inget annat än en myt. Vi kan inte göra flera saker samtidigt utan att det påverkar vår prestation negativt.
Vetenskapliga studier har länge visat att vi överskattar vår förmåga att hoppa mellan uppgifter och att våra hjärnor tycks vara skapta för att fokusera på en sak åt gången. Multitasking minskar vår produktivitet och ökar antalet misstag, vilket i sin tur leder till frustration.
Att växla mellan olika uppgifter innebär också en omställningskostnad, eftersom det tar tid att skifta fokus. Exakt hur lång tid omställningen tar beror på hur kognitivt utmanande den uppgift du försöker lösa är och vilken typ av avbrott som får dig att byta fokus. Det finns dock studier som uppskattat att det tar uppemot 25 minuter att återfå fokus vid arbete med komplexa uppgifter.
En viktig del av den mentala uppgraderingen är därför att utveckla strategier för att hitta fokus och undvika distraktioner.