Försvaret får nytt ledningssystem – kan bekämpa fiender på minuter
Med ”Krigets Google” samlar Ukraina positioner och direktsändningar från drönare i en militär molntjänst – som nås via surfplattor hos soldaterna.
Nu ger regeringen Försvarsmakten i uppdrag att bygga upp samma teknik i Sverige.
– Vi kommer att gå från timmar till minuter för att bekämpa ett mål, säger Försvarsmaktens cyberchef Mattias Hanson.
Filmer i realtid från drönare, bilder från satelliter – och kartor med alla de egna förbandens positioner. Allt nåbart från surfplattor och mobiltelefoner ute på fältet.
Det ska bli verklighet för Försvarsmakten redan vid årsskiftet, efter att regeringen fattat beslut om en investering på fem miljarder kronor.
– Vi kommer att bli starkare och vi kommer att bli snabbare genom de här åtgärderna. Och det är enormt viktigt på det framtida slagfältet och det transparenta slagfält som Ukraina har i dag, säger försvarsminister Pål Jonson (M).
Revolutionerar striden
Fram tills nu har Försvarsmakten skött kontakten mellan olika enheter genom framför allt radio. Digital kommunikation finns förstås också men inget gemensamt system. Enligt Försvarsmakten kan det i dag ta flera timmar från det att information kommer in om ett fientligt mål till att en soldat får order om att avfyra sitt vapen mot målet.
– Det här revolutionerar den moderna striden och är vad som krävs. Vi planerar för att vinna och då kan man inte jobba med penna och papper, säger Mattias Hanson.
Orsaken till att det i dag tar timmar att gå till handling är att informationen ska hanteras manuellt och skickas mellan olika beslutsfattare som använder olika system.
– Från målupptäckt till bekämpning måste vi komma ner från timmar till minuter, säger Mattias Hanson.
Inspirationen kommer direkt från Ukraina som använder sig av ett stridsledningssystem som kallas Delta och har av ukrainska företrädare liknats vid ett ”workspace” för krig, eller ett ”Krigets Google”.
Molntjänsten ska byggas upp av en svensk leverantör. Detsamma gäller teknik för att snabbt kunna sätta upp 5G-master ute i fält, så att soldaterna får möjlighet till uppkoppling överallt.
”Inte riskfritt”
Steg två blir sedan att lägga på AI-programvara som bland annat kan sortera informationsmängderna.
Finns det risker med att ladda upp stora mängder känsligt material i ett moln?
– Det är självfallet inte riskfritt, men det är också därför som vi har olika typer av regleringar så att vi inte ska få komma på drift. Sådana saker som är viktigt för vår suveränitet eller vårt självbestämmande, säger Pål Jonson.
Arbetet är redan påbörjat
• Regeringen satsar 5 miljarder kronor ur de så kallade läglighetsköpspengarna som ska gå till brådskande försvarssatsningar, av summan går cirka 2,5 miljarder kronor till ledningssystem och AI, 1 miljard kronor till ett svenskt moln för känslig data samt 1,5 miljarder kronor till 5G, satellitlänkar, nätverk och kryptering.
• Satsningen omfattar ett nytt digitalt ledningssystem, AI-modeller och ett svenskt moln för känslig militär information, inspirerat av Ukrainas Delta-system. Arbetet är påbörjat och införandet ska snabbas upp med 1–2 år.
• Systemet ska göra det möjligt att snabbt samla in, analysera och dela information mellan sensorer, beslutsfattare och soldater i fält. Det ska även underlätta samarbete mellan olika vapengrenar och med andra Nato-länder.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.