Och när angripare får tillgång till studenters och lärares namn och mejladresser får de samtidigt verktygen de behöver för nästa attack. Den vanligaste typen av cyberattacker handlar i dag inte om att hacka system, utan om att lura människor, genom så kallad social engineering. Och när hackare får tillgång till personliga uppgifter blir det enkelt för dem att skapa trovärdiga attacker.
Med hjälp av AI går det också snabbare. Bluffmejl som tidigare tog timmar att skapa kan nu produceras på några minuter. Rapporter visar att social engineering redan är den vanligaste attacktypen mot skolor och överstiger andra typer med minst 45 procent. Var sjätte dataintrång under 2025 involverade AI-drivna attacker.
Grundskolan är en avgörande plats att börja om vi ska vända utvecklingen. Det är där barn utvecklar sina första digitala vanor och sin förmåga att förstå vem och vad de kan lita på online. Barn och unga klickar ofta på länkar utan att ifrågasätta avsändaren. Det gör dem mer mottagliga för manipulation, särskilt när attacker spelar på nyfikenhet, stress eller social status. Samtidigt är skolan mer digital än någonsin: läxor, prov och undervisning sker via digitala plattformar. Det skapar stora möjligheter för lärande, men gör också skolan mer sårbar och beroende av säkra system och användare som förstår hoten.
I takt med att klassrummet blir allt mer digitalt måste cybersäkerhet bli en självklar del av skolans arbete med barns trygghet – redan från grundskolan
Vi måste sluta se cybersäkerhet som enbart en teknisk fråga för IT-avdelningen. Precis som elever lär sig källkritik behöver de också lära sig digitalt självförsvar: att känna igen manipulation, förstå riskerna med falska länkar och veta hur man agerar när något känns fel. Det behöver bli en naturlig del av skolans arbete med trygghet och digital kompetens.
Flera skolor har redan börjat. I Helsingborg används utbildningsspelet Hackshield för att lära elever känna igen phishing och nätbedrägerier – ett konkret exempel på att cybersäkerhet går att integrera i undervisningen på ett pedagogiskt sätt. Men utbildning räcker inte på egen hand, skolor behöver också moderna säkerhetslösningar som multifaktorautentisering, säkra identitetslösningar, innehållsfiltrering och säker hantering av skolenheter. Det borde bli lika självklart i den digitala skolmiljön som brandlarm är i den fysiska.
I takt med att klassrummet blir allt mer digitalt måste cybersäkerhet bli en självklar del av skolans arbete med barns trygghet – redan från grundskolan. Målet måste vara en digital skolmiljö där elever, lärare och föräldrar kan känna sig trygga nog att fokusera fullt ut på lärande.
Johan Måhlén, utbildningsexpert på Jamf