Fram till i går eftermiddag var radhusområdet Krokstadelva i Drammen en idyll.
Bara timmar senare påminner bilderna om en krigszon.
Brandchefen Johan Szymanski har följt förloppet i Norge under fredagseftermiddagen och kvällen.
– Just radhus är ju en akilleshäl och det har vi sett även i Sverige. Börjar det brinna i en radhuslägenhet så blir det relativt ofta flera för att det generellt brister är i brandskyddet. Men så här många är ju ... helt otroligt. Jag har aldrig hört talas om att så många brunnit samtidigt, säger han.
”En eldstorm”
Brandförloppet i Krokstadelva var snabbt, radhus efter radhus fattade eld. Med vindens hjälp blåste gnistor över gatan och antände radhus även på den sidan, samtidigt som vegetation vid husen antändes.
– Det är en form av eldstorm. Jag har sett att de använt vattenbombande helikoptrar, bland annat för att begränsa spridningen. Men det är ju otroligt svårt när husen står så där tätt.
– Nu har det ju blivit en så pass stor brand att det är förenat med livsfara också att stå i närheten. När elden rör sig så snabbt är det väldigt svårt att komma undan. Det gäller att man har en väldigt bra planering för det.
Den operativa ledningen i Norge är orolig för lördagen då vinden ska bli ännu starkare än i dag.
– Man får verkligen hoppas att man lyckas få stopp på branden under natten och att fuktigheten ökar. Sedan kan man vidta förebyggande åtgärder. Man kanske kan bevattna för att blöta ner hus framför branden och förhindra att den tar sig igenom.
”Riva hus”
– Eller kanske öka avståndet mellan husen – det handlar om att man gör brandgator. Jag tror att det är enda sättet nu. Att skapa utrymme mellan branden och brännbart material. Och då handlar det om att riva hus. Det kan vara så drastiskt att man behöver riva ett ganska stort antal hus med tanke på den brandspridning vi har sett.
Han säger att det naturliga är att man vill skapa en brandgata i husen som står närmast branden. Men med tanke på den kraftiga branden och den snabba spridningen behövs en brandgata relativt långt från branden för att man ska kunna hinna göra den färdig.
– Det handlar om att gå in med grävmaskiner eller bulldozrar och slå ner kåkarna. Det är klart att det är ett jättesvårt beslut av räddningsledaren. Och än tuffare förstås för de som bor där som kommer att se sina hus rivas till förmån för att rädda fler.
Hur stor brandgata krävs när man har den här vinden som ligger på?
– Men med trähusbebyggelse och den där gnistbildningen som är då kanske vi pratar om storleksordningen ett kvarter.
Man måste riva ett kvarter?
– Ja, i sämsta fall om man inte ser någon annan utväg.
STRYKA DESSA TVÅ UTGÅNGAR? Just att riva hus för att stoppa en brand har Johan Szymanski själv tagit beslut om.
– Jag har varit med om det en gång i Malung-Sälen när en stor fabrik i centrala Malung brann under dansbandsveckan 2014. Branden höll på att sprida sig till bostadsområdet. Då valde vi att riva ett flerfamiljshus för att förhindra att branden skulle kunna hoppa och sprida sig till nästa villaområde, säger han.
”Tillverka brandgata”
Släckningsarbetet i Norge försvåras också av att markerna är torra.
– Hade jag varit ansvarig tror jag att kombinationen av att fortsätta och vattenbomba från luften och sen tillverka någon form av brandgata som stopp, är den taktik jag hade valt. Och då handlar det om att riva en tillräckligt stor yta med hus för att skapa det här stoppet.
– När det är så pass många hus som brinner så får man en fruktansvärd strålningsvärme också. Bara strålningen gör att nästa hus antänder hela tiden.