DN Debatt. ”Ersätt apoteken för tryggheten de skapar i utsatta områden”
DN DEBATT.
Politiker talar om vikten av trygghet i utsatta områden men ser inte vilken avgörande roll apoteken spelar för att skapa tillgänglighet, närvaro och levande centrum. Men när våra kostnader ökar och lönsamheten faller hotas den service som bidrar till stabilitet. Därför måste vi också kompenseras för den samhällsnytta vi skapar, skriver Rasmus Nerman, vd Apoteket.
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
När utvecklingen i Sveriges utsatta områden diskuteras handlar samtalet ofta om brottsbekämpning, skolan och sociala insatser. Det är avgörande frågor. Men en viktig pusselbit saknas.
Vi pratar alltför sällan om den vardagsinfrastruktur som får ett område att fungera – apotek, livsmedelsbutiker och annan lokal service. Deras samhällsbärande funktion behöver lyftas, men samtidigt också de utmaningar och kostsamma anpassningar som krävs. I kombination med ett annorlunda köpmönster leder det till betydligt lägre lönsamhet för apoteken i dessa lägen. Sammantaget har vi områden i stort behov av samhällsservice där mycket få nyetableringar sker och befintliga butiker stängs.
Synen på handel som endast en kommersiell kraft i samhället behöver förändras, och vi som aktörer på plats behöver få skälig ersättning för att fortsätta bidra till levande lokalsamhällen, trygghet och folkhälsa.
I många utsatta områden är apotek och handel långt mer än platser där människor hämtar läkemedel eller handlar mat. Ett apotek kan vara den första kontakten med hälso- och sjukvården. För den som behöver hjälp att förstå sin medicinering, vägledning kring egenvård eller stöd att hitta rätt i vården är apoteket ofta den mest lättillgängliga vårdaktören. Samtidigt bidrar apotek, butiker och annan lokal service till levande centrum, lokala arbetstillfällen och naturliga mötesplatser som stärker både trygghet och social sammanhållning.
På exempelvis Apoteket i Hallunda utanför Stockholm bistår vi så långt det går på svenska, men i de fall kunden inte kommit så långt med språket talar våra medarbetare tio olika språk och problem med hälsa eller en förklaring om hur högkostnadsskyddet fungerar underlättas. Ett förtroende skapas, apoteket blir ett nav för hälsofrågor och ofta guidar vi även i hur andra delar av samhället fungerar.
Det handlar inte bara om service. Det handlar om samhällets närvaro.
Under Almedalsveckan samlade vi på Apoteket företrädare för politik, näringsliv, fastighetsägare, Polismyndigheten och civilsamhället för ett samtal om hur tryggheten kan stärkas i utsatta områden. Trots olika perspektiv fanns en tydlig samsyn: lokal service är inte bara en del av vardagen – den är också en del av lösningen.
Samtidigt är det ofta just i dessa områden som förutsättningarna att bedriva verksamhet är som svårast. Högre säkerhetskostnader, större operativa utmaningar och lägre lönsamhet gör att nyetableringar uteblir, samtidigt som befintliga verksamheter förväntas bära ett allt större samhällsansvar.
Konsekvenserna sträcker sig långt bortom ett enskilt företags räkenskaper. När ett apotek eller en butik försvinner förlorar området inte bara en servicefunktion. Det förlorar arbetstillfällen, en naturlig mötesplats, tillgång till rådgivning och en del av samhällets vardagliga närvaro. Det påverkar människors trygghet, tillgänglighet och framtidstro.
Under lång tid har Sverige investerat i polis, skola, socialtjänst och civilsamhälle för att stärka utsatta områden. Det är nödvändigt och ska fortsätta. Men om vi menar allvar med att minska utanförskapet behöver vi också börja se den lokala servicen som en strategisk del av samhällsbygget.
Det kräver ett nytt synsätt. Jag menar att ansvariga myndigheter behöver införa långsiktiga ersättningsmodeller för den samhällsnytta som apotek och annan lokal service bidrar med i utsatta områden. I dag ersätts verksamheterna för de varor och tjänster de säljer – men inte för den trygghet, tillgänglighet, rådgivning och samhällsnärvaro de också skapar. För apoteken innebär det också en extra utmaning när ersättningen för att sälja läkemedel inte är tillräcklig för att ett apotek ska gå runt.
Om samhället förväntar sig att apotek och handel ska finnas kvar och bidra till trygghet, hälsa och sammanhållning även där förutsättningarna är som svårast, måste också ersättningen spegla det uppdraget. Precis som vi investerar i annan samhällsbärande infrastruktur behöver även våra apotek ges den möjligheten.
Den handlar om vilket samhälle vi vill bygga, och om människor, oavsett var de bor, ska ha tillgång till den service som får vardagen att fungera och samhället att hålla ihop. I en tid när motståndskraft och beredskap står högt på den politiska agendan behöver vi också värna den infrastruktur som människor möter varje dag.
Ett tryggt samhälle byggs inte enbart genom fler poliser, bättre skolor eller fler myndighetskontor. Det byggs också genom fungerande apotek, livsmedelsbutiker och annan lokal service som skapar trygghet och tillgänglighet.
Det är dags att börja se apotek och den lokala handeln för vad de faktiskt är – en del av Sveriges samhällsbärande infrastruktur. Och om vi menar allvar med det behöver vi också börja ersätta dem för den samhällsnytta de skapar.