Miljardsatsning på kärnkraft i Tjeckien – ska ersätta kol och säkra elen
Tjeckien gör just nu en av Europas mer omfattande satsningar på ny kärnkraft. Landet har beslutat om nya reaktorer och inlett förberedelser för små modulära reaktorer med målet att göra kärnkraften till navet i energisystemet.
Kärnkraft i Tjeckien står i dag för omkring 40 procent av landets elproduktion och genereras av sex reaktorer vid två anläggningar: Dukovany och Temelín.
Men regeringen vill gå mycket längre. Målet är att fasa ut landets kolkraft och öka kärnkraftens andel till 50–60 procent – långt över EU-genomsnittet på omkring 23 procent.
– För oss handlar det om att säkerställa säkerhet, konkurrenskraft och också kostnadseffektiv avkarbonisering, säger Tomáš Ehler, chef för kärnenergiavdelningen vid tjeckiska näringsdepartementet.
Just nu pågår förberedelser inför byggstarten av två nya reaktorer vid Dukovany. De planeras tas i drift under andra halvan av 2030-talet.
Sydkoreansk leverantör vald
Det sydkoreanska bolaget KHNP har valts som huvudleverantör i projektet, som uppgår till omkring 16–18 miljarder euro.
– Vi har sett erfarenheten från koreanerna. De levererar i tid och inom budget. Därför tycker jag att vi har valt det bästa erbjudandet och den bästa partnern, säger Ehler.
Det finns också optioner på ytterligare reaktorer, och ett arbete med små modulära reaktorer har inletts i en tidig förberedelsefas.
Václav Čuba, dekan vid fakulteten för kärnvetenskap och fysikalisk ingenjörsvetenskap vid Czech Technical University i Prag, bedömer att det kan vara möjligt för Tjeckien att nå omkring 55–60 procent kärnkraft inom 20 år. Samtidigt understryker han att kärnkraften behöver kompletteras med andra energislag.
– Kärnkraften har en viktig roll eftersom den ger stabilitet över tid, men vi behöver också vattenkraft, vindkraft och solenergi för ett stabilt system, säger han.
Staten tar ekonomisk risk
I Tjeckien är stödet för kärnkraftsutbyggnad bland de högsta i Europa. Samtidigt pågår en diskussion om kostnaderna för skattebetalarna, eftersom finansieringen bygger på att staten tar en stor del av den ekonomiska risken genom lån och garantier.
Forskaren Václav Čuba säger att dagens modell fungerar, men varnar för att kostnaderna kan öka om ägandet i de involverade energibolagen, som i dag är statligt dominerade, blir mer privat.
– Då kan elpriserna stiga, säger han.
Det finns också kritik mot den ännu oklara långsiktiga lösningen för kärnavfallet, liksom oro från grannlandet Österrike kring säkerheten.
– Det finns ett internationellt ramverk för att hantera dessa risker, och vi tar frågan på stort allvar, säger Tomáš Ehler.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.